Forskare välkomnar nya GMO-regler

EU:s hårda reglering av GMO är på väg att luckras upp. Ett nytt förslag från EU-kommissionen innebär enklare regler för odling av grödor som utvecklats med hjälp av gensaxen. Forskare välkomnar förslaget.

Publicerad
Potatis är en av de grödor som forskarna förädlar med hjälp av Crispr/Cas9. Forskning & Framsteg har tidigare skrivit om detta.Bild: Getty Images

Potatis är en av de grödor som forskarna förädlar med hjälp av Crispr/Cas9. Forskning & Framsteg har tidigare skrivit om detta.
Bild: Getty images

EU:s GMO-lagstiftning sätter i praktiken stopp för odling av genförändrade grödor i Europa. I dag odlas endast en skadedjursresistent variant av fodermajs. Forskare inom växtförädling har länge velat se en modernisering av regelverket eftersom det inte är anpassat till nya genetiska metoder som gensaxen Crispr/Cas-9.

Efter år av debatt svänger nu EU i GMO-frågan. I somras presenterade EU-kommissionen ett förslag till nya regler för växter som genförändrats med den nya gentekniken. Förslaget innebär att dessa grödor bildar en ny kategori som inte ska behöva gå igenom dagens rigorösa riskbedömning gör GMO. De ska inte heller behöva GMO-märkas.

Jens Sundström, SLU.
Bild: Jenny Svennås-Gillner

– Förslaget är bättre än vad jag hoppats på så jag är jättenöjd, säger Jens Sundström, docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.

Den nya kategorin gäller växter där den nya gentekniken används för att göra små, precisa förändringar i arvsmassan, så kallad genredigering. Men den gäller även växter som fått en längre dna-sekvens från samma art eller en art som den kan korsa sig med naturligt. Med hjälp av den här tekniken har till exempel svenska forskare utvecklat en potatis av sorten King Edward som är resistent mot potatisbladmögel. 

EU närmare sig omvärlden

Många länder utanför EU har redan gjort undantag för den här typen av genförändringar som gör att det går snabbare att utveckla grödor som till exempel tål torka eller står emot skadegörare. Bakgrunden är att de förändringar som görs med gensaxen inte kan skiljas mot genförändringar som görs med äldre, tillåtna metoder. Det är heller inte möjligt att kontrollera om en gröda fått sitt dna förändrat med gensaxen eftersom samma förändring lika gärna hade kunnat ske naturligt. 

Om förslaget går igenom innebär det att Europa får liknande regler som stora delar av resten av världen.

– Växtförädling sker internationellt så det är viktigt att de olika länderna i världen har en harmoniserad lagstiftning, säger Jens Sundström.

Den nya klassningen innebär att själva grödan inte behöver GMO-märkas. Däremot ska de registreras i en databas och frön kommer att märkas så att odlare kan välja om de vill använda produkterna eller inte. Nästa steg är att förslaget ska behandlas av EU-parlamentet och EU-rådet. Innan den nya regleringen kan börja gälla behövs även regler för vilken dokumentation som kommer att krävas för att få den nya märkningen.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor