Tarmbakterier i hajpad hälsotrend

Glada mikrober i form av papp-silhuetter i grälla färger studsar runt i en animerad reklamfilm på Facebook. ”Jag är en mikrob och jag bor inne i dig” säger en av silhuetterna. ”Vi är alla olika, och din hälsa och ditt välbefinnande beror på balansen i vår bakteriella koloni.” Mikroben uppmanar mig att ta företaget Atlas Biomeds dna-test för att få personliga rekommendationer om matvaror som gör att mikroberna i min tarm fungerar bättre. ”Det är enkelt. Beställ ett test på nätet och skicka in ditt biomaterial!”

Enligt reklamfilmen påverkar mikroberna viktiga funktioner som sömn, humör och immunförsvar. Så jag beställer ett test för knappt 1 600 kronor inklusive frakt. Några dagar senare kommer en kartong med posten. I ett vätskefyllt provrör med lila skruvlock placerar jag lite biomaterial – alltså bajs – och skickar iväg provet.

På nätet erbjuder sig mängder av företag att analysera människors mikrobiom. Begreppet innefattar samtliga typer av bakterier, virus, svampar och andra mikroorganismer i ett ekosystem, till exempel tarmen. Tarmens mikrobiom, tarmfloran, består till största delen av bakterier.

Antalet bakterier i och på en människa räknas i tiotals biljoner, vilket motsvarar antalet celler i hela kroppen. Majoriteten håller till i tarmen och står för en enorm biologisk mångfald. En vanlig uppskattning är att tarmfloran som helhet innehåller tusen gånger fler olika gener än vad kroppens egna celler gör. Hos en vuxen människa väger tarmfloran uppåt ett och ett halvt kilo.

– Den är som ett eget organ. Tarmfloran utsöndrar mängder av metaboliter som är signalämnen och kan påverka vår fysiologi, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet.

Fredrik Bäckhed började forska i människans mikrobiom strax efter millennieskiftet. Då kunde man räkna världens alla forskargrupper som ägnade sig åt frågan på ena handens fingrar. Numera finns forskning om mikrobiomet vid alla ledande medicinska universitet, och under det senaste decenniet har antalet publicerade vetenskapliga rapporter i ämnet ökat från några hundra till nästan 11 000 per år.

Den explosionsartade utvecklingen har flera orsaker, enligt Fredrik Bäckhed. Viktigast är effektivare metoder för att avläsa genetisk information. Länge var det extremt svårt att studera tarmfloran. Flertalet arter dör i kontakt med luft, och i praktiken är det extremt svårt att få alla tarmbakterier i ett prov att överleva i en laboratorieodling. Nu går det fort att identifiera dem genom att avläsa deras arvsmassa.

Genmodifierade möss har också gett nya möjligheter att studera bakteriernas samspel med kroppen hos försöksdjur.

En ytterligare orsak till uppsvinget för vetenskapen om mikrobiomet är att forskare har hittat kopplingar till folksjukdomar som övervikt, diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Det har visat sig att sjuka människor ofta har en annan sammansättning av tarmbakterier än friska. Sådana rön ger stora rubriker i massmedia, och har lett till överdrivna tolkningar i storsäljande kokböcker med recept som påstås gynna hälsobringande mikrober i tarmen.

Efter sex veckors väntan får jag äntligen veta hur min egen tarmflora ser ut. Ett mejl från Atlas Biomed innehåller en länk till mitt personliga mikrobiom-konto och en hälsning om att ha en fantastisk dag. Jag klickar på länken och kommer till en kontrollpanel.

Blicken fastnar på en ikon som ger mina tarmbakterier ett övergripande betyg: sju poäng av tio möjliga. Det ser lovande ut. Jag klickar vidare och får veta att min tarmflora på det hela taget är balanserad och klarar av att sköta sina uppgifter. Den biologiska mångfalden får full poäng. Och enligt testföretaget har jag tarmbakterier som ger starkt skydd mot fetma, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, åderförkalkning och diabetes typ 2.

Här finns ytterligare positiva besked. Enligt testföretaget är mina tarmbakterier bättre än genomsnittet när det gäller att producera vitamin K och B6, och genomsnittliga för ytterligare ett halvdussin vitaminer. Siffrorna är färgmarkerade i grönt eller gult.

Men det finns en plump i protokollet. Färgkoden är alarmerande röd: ”Ditt mikrobiom klarar inte av att tillverka tillräckligt mycket B9, en brist som kan leda till apati, depression, kronisk trötthet, dåligt minne och anemi.”

Ojdå. Och inte nog med det. Vitamin B9 – mer känd som folat – spelar också en viktig roll under en graviditet. Brist på folat kan leda till att fostret får ryggmärgsbråck – en vanlig orsak till abort. Skadan förstör vissa nerver hos fostret, vilket i sin tur innebär att muskler blir svaga eller förlamade och att det senare i livet blir svårt att kontrollera bland annat tarmen och urinblåsan. Därför rekommenderar Livsmedelsverket alla som kan tänkas bli gravida att ta tabletter med extra folsyra (en konstgjord form av folat).

Det är lätt att tänka sig att en kvinna i fertil ålder skulle bli orolig av ett besked om att hennes tarmflora tillverkar för lite folat. Så vad kan man göra för att lösa vitaminproblemet? Jag skrollar nedåt och möts av ett kostråd: ”Ät mer mat som ökar ditt mikrobioms potential att tillverka vitamin B9”. Ett klick på textraden öppnar ett nytt fönster med föreslagna matvaror – bland annat misosoppa, bananer och kokt ris.

– Det verkar jättekonstigt, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Hon har aldrig tidigare sett kostråd mot brist på folat som syftar till att öka tarmbakteriernas produktion av vitaminet. I stället brukar råden handla om att äta mer av bönor, linser, spenat, rucola, broccoli och andra livsmedel rika på folat. I kokt ris, som ingår i företagets kostråd, är halten mycket låg. För att komma upp i det rekommenderade intaget skulle jag behöva sätta i mig nästan 18 kilo – varje dag.

I mitt fall är det inte ens klart att jag har någon brist på folat. För att avgöra den saken krävs ett blodprov, och jag har bara låtit analysera mina tarmbakterier.

– Ingenstans i den vetenskapliga litteraturen har jag sett något stöd för att man kan analysera någons mikrobiom och därigenom ta reda på om personen har brist på ett visst vitamin, säger Jonathan Eisen, professor i medicinsk mikrobiologi vid University of California, Davis i USA.

Han är författare till hundratals vetenskapliga artiklar om mikrobiomet hos människor, katter, ankor, grodor och många andra organismer. Jag har mejlat honom den rapport om mitt mikrobiom som jag fick från Atlas Biomed. En spontan reaktion dök upp i mejlkorgen redan efter några timmar: ”Wow. Och inte ett bra wow.”

Jonathan Eisens främsta invändningar gäller ett avsnitt om skydd mot sjukdomar. Den inledande texten slår fast att tarmbakterier är inblandade i kroppens ämnesomsättning och i inflammatoriska processer. Sedan detta: ”Hittills har forskning identifierat egenskaper och karakteristika associerade med olika sjukdomar. Om ditt mikrobiom saknar dessa egenskaper så betyder det att ditt skydd är starkt och vice versa.”

Den första meningen i det citerade påståendet är sann. Den andra är falsk, enligt Jonathan Eisen.

Det finns mängder av vetenskapliga rapporter om hur tarmfloran hos patienter med olika sjukdomar skiljer sig från tarmfloran hos folk i övrigt. Många av studierna är små och begränsade till personer med en viss etnicitet inom ett litet geografiskt område. Trots det är mönstret tydligt. Sjukdomar går ofta hand i hand med mätbara förändringar i tarmfloran. Detta är vad som kallas en korrelation.

Den andra meningen i rapportens påstående handlar om något helt annat: ett orsakssamband. Avsaknaden av vissa egenskaper hos mikrobiomet sägs orsaka ett starkt skydd.

– Det är inte sant. Någon sådan slutsats kan man inte dra av forskning som gäller korrelationer, säger Jonathan Eisen.

För att illustrera poängen nämner han Crohns sjukdom som innebär att mag-tarmkanalen blir inflammerad. Vanliga besvär är magknip och blodiga diarréer.

Enligt testföretaget avslöjar sammansättningen av bakterier i min tarm att jag har ett starkt skydd mot sjukdomen. Tarmfloran saknar egenskaper som är vanliga hos Crohns-patienter.

Men patienternas ständiga diarréer kan mycket väl prägla deras tarmflora. Det behöver alltså inte vara tarmflorans egenskaper som avgör om man blir sjuk eller inte. Det kan tvärtom vara något med själva sjukdomen som förändrar tarmfloran. Och i så fall är tarmflorans egenskaper lika mycket orsak till Crohns sjukdom som siffran på en febertermometer är orsak till en hög kroppstemperatur.

Ancha Baranova är medlem i företaget Atlas Biomeds vetenskapliga råd, och dessutom professor i systembiologi vid George Mason university i USA. Jag ringer henne och frågar om vetenskapliga belägg för en skyddande tarmflora.

– Jag håller med om att vi antagligen behöver ändra våra formuleringar så att det blir klart att vi talar om korrelationer och inte orsakssamband, säger hon.

Ancha Baranova understryker att hon håller isär begreppen i sina vetenskapliga artiklar. Däremot tror hon att vanligt folk som köper ett dna-test skulle ha svårt att begripa ett resonemang om korrelationer.

– Men om det stämmer att ni gör påståenden om orsakssamband, och den bakomliggande vetenskapen bara handlar om korrelationer, så är det väl inte korrekt? Eller hur?

– Ja, men majoriteten av människor förstår inte skillnaden. Kan jag be dig om en sak? Du skulle kunna vara till stor hjälp för Atlas Biomed och alla som använder tjänsten om du föreslår en formulering som är korrekt. Du är ju en skrivande person, du är vetenskapsjournalist. Kan du inte skriva så att det blir rätt ur en vetenskaplig synvinkel? säger Ancha Baranova.

Jag tackar artigt nej till erbjudandet och ber henne i stället att skicka referenser till vetenskapliga studier som stödjer vad företaget faktiskt säger till sina kunder. Specifikt ber jag om belägg för att det finns någon känd uppsättning egenskaper hos människans tarmflora som skyddar mot Crohns sjukdom.

Ett par dagar senare kommer svaret. Ancha Baranova medger att beskedet jag fick bygger på forskning om korrelationer. Men hon hänvisar också till två studier där tarmbakterierna verkar orsaka något som liknar Crohns sjukdom hos försöksdjur. I båda fallen är experimenten gjorda på möss.

Jonathan Eisen tycker att experiment med tarmfloran hos försöksdjur är intressanta. De har bland annat visat att mikrobiomet kan vara en bidragande orsak till autoimmuna sjukdomar, allergier, astma, cancerrisk, mag- tarmproblem, beteendestörningar och djurmodeller av Alzheimers sjukdom. Haken är att möss skiljer sig från människor.

– Att hitta motsvarande orsakssamband hos människor har visat sig vara mycket, mycket svårt. Sådana försök pågår, men det mesta jag känner till har ännu inte lett till några resultat, säger han.

Det tydligaste undantaget hittills gäller människor med diarré som beror på en tarminfektion med bakterien Clostridium difficile. Den traditionella behandlingen är antibiotika. För fem år sedan rapporterade forskare i Nederländerna och Finland att det fungerar bättre att korrigera patienternas mikrobiom genom att helt enkelt föra in bakterier från en frisk person i deras tarmar. Den nya tarmfloran gör dem friska. Ett tydligt orsakssamband, alltså. Det finns också studier som visar att överviktiga personer med symtom på diabetes får bättre förmåga att reglera sitt blodsocker under några veckor efter att ha fått avföring från en smal person insprutad i sin tarm.

I övrigt står korrelationer i fokus för den vetenskapliga litteraturen om hur människans mikrobiom hänger ihop med hälsan. Sådan kunskap kan förstås också vara värdefull. Även om en viss uppsättning tarmbakterier inte orsakar en sjukdom så kan den avslöja en förhöjd risk – precis som siffran på en febertermometer vittnar om att något är på tok i kroppen.

I dag tar det lång tid att ta reda på om en patient har Crohns sjukdom eller någon annan åkomma. Under utredningen använder läkaren bland annat ett böjligt instrument för att studera tjocktarmen inifrån.

– Tänk dig att man tar reda på vem som är i riskzonen genom att testa deras tarmbakterier. Då kan man gå vidare med mer ingående utredningar av dem. Och samma sak gäller risken för tjocktarmscancer och många andra sjukdomar, säger Jonathan Eisen.

Han tror att forskningen om mikrobiomet kommer att få stor betydelse för människors hälsa, men bekymrar sig över att såväl forskare som företag och medier ofta sprider överdrivna och rent felaktiga budskap, som i värsta fall skadar människor med allvarliga sjukdomar. Hans blogg är full av exempel. Ett av de senaste handlar om boken The Microbiome Breakthrough av läkaren Raphael Kellman. Ett reklamblad för boken säger följande: ”Om du är en av miljontals människor som känner att du har sviktande minne eller svårt att bibehålla ett balanserat gott humör så sitter problemet inte ’i ditt huvud’ utan i ditt mikrobiom”.

Bokförlagets marknadsavdelning mejlade Jonathan Eisen och bad honom sprida uppmärksamhet om boken via sociala medier och på sin blogg. Det gjorde han: ”Visst, mikrobiomet kan påverka hjärnan och humöret. Men att därifrån gå vidare och hävda att alla problem med minne och humör beror på mikrobiomet. Farligt. Förvillande. Skrämmande.”

Det råder en hajp om mikrobiomet. I sin blogg tar Jonathan Eisen upp tidningsartiklar om allt från en cyklist som ska ha dopat sig med nya tarmbakterier till påståenden om att barn som suger på tummen eller biter på naglarna får en tarmflora som skyddar mot astma och hösnuva senare i livet. För snart tio år sedan började han dela ut en föga ärofull utmärkelse till dem som enligt hans uppfattning sprider överdrivna påståenden om mikrobiomet, Overselling the microbiome award. Den första gick till en läkare som påstod sig kunna bota schizofreni genom att byta ut patienternas tarmflora.

Jag frågar Jonathan Eisen om beskeden jag fått från Atlas Biomed innebär att företaget är en kandidat till hans pris.

– Definitivt. De uttrycker sig så att det låter som att det finns vetenskapligt stöd för orsakssamband mellan något mönster i mikrobiomet och människors hälsa. Det är otvivelaktigt att översälja vad vi vet om mikrobiomet just nu, säger Jonathan Eisen.