Forskare: Polisen brister i ledarskap
En ny typ av ledarskap och ett mer analyserande arbetssätt. Det behöver polisen för att nå en större framgång mot gängvåldet, enligt Stefan Holgersson, forskare vid Linköpings universitet.
Stefan Holgersson, docent i informatik vid Linköpings universitet och professor i polisvetenskap vid universitet i Oslo, är en av rapportens författare.
Du har tillsammans med Johannes Knutsson, Oslo universitet, skrivit en ny rapport om polisens arbete mot gängvåld. Vad är rapportens viktigaste slutsats?
– Att polisen inte i tillräckligt hög grad är en lärande organisation, samt att det görs för lite analysarbete inför olika insatser. Vi lyfter också bristerna i ledarskapet inom polisen.
Vad är det som brister i ledarskapet?
– Flera av polischeferna lever inte upp till de krav som ställs inom en rad områden. Tidigare arbetspsykologiska tester har visat att polischefer skiljt sig markant från ledare i andra sektorer och branscher. De har lägre nivåer av stresstålighet och driftighet, samt sämre förmåga att hantera motgångar.
Hur påverkar ledarskapet arbetet mot gängvåld, som rapporten handlar om?
– Vi går igenom arbetet mot just gängvåld nu, men bristerna i ledarskapet påverkar allt polisarbete. Om polischeferna inte är lyhörda för kunskap inom organisationen, finns inte möjlighet att få genomslag för det problemorienterade polisarbetet, vilket är viktigt.
Du är själv både polis och forskare. Vad tror du är orsaken till bristerna?
– Att vissa polischefer som har den ”gamla ledarstilen” får vara kvar i höga chefspositioner, trots att de visat en oförmåga att leda polisverksamheten på ett bra sätt. Det har funnits ett fokus på att öka resurserna till polisen, men mindre på hur polisen använder tilldelade resurser.
Hur har kolleger inom polisen reagerat på era forskningsresultat?
– Många har hört av sig och sagt att det är viktigt att synpunkterna kommer fram. Det finns chefer med en modern ledarstil och det pågår en maktkamp mellan den nya och den gamla ledarstilen. Den gamla är än så länge starkast, men jag har förhoppning att det kommer att ändras.
Beskriv den nya ledarstilen som du önskar mer av?
– Det handlar om en positiv ledarstil, där man skapar delaktighet genom att delegera, man stimulerar sina underordnade på olika sätt, och är öppen för feedback och kritik.
Vad behövs för en förändring?
– Det är viktigt att politikerna blir uppmärksamma på bristerna och att ett antal chefer får andra arbetsuppgifter. Så att personer med mer moderna ledarskapsideal kan kliva fram.
Rapport om polisens arbete mot gängvåld
Polisforskarna Stefan Holgersson och Johannes Knutsson går i rapporten ”Hur kan polisen tackla gängskjutningarna?” igenom polisens arbete med gängvåld.
• Första kapitlet beskriver polisens arbete med att komma tillrätta med gängskjutningar och andra former av grov organiserad brottslighet – bland annat berörs insatsen Rimfrost.
• Andra kapitlet beskriver strategin med fokuserad avskräckning mot gängskjutningar som visat sig vara effektiv i USA, och frågan ställs om denna metod kan överföras till Sverige.
• Tredje kapitlet beskriver problemorienterat polisarbete, och frågan ställs om det skulle hjälpa polisen att komma till rätta med problem som gängskjutningar.
• Fjärde kapitlet beskriver problemorienterat polisarbete i Sverige, och de utmaningar som finns för att svensk polis ska kunna tillämpa denna filosofi.
• Femte kapitlet behandlar strukturella förhållanden, som framför allt rör polisens ledningsfilosofi.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
