Skogskatedral i Dalsland del av storpolitik

Fjolårets utgrävningar av den medeltida kyrkan i Edsleskog, en mil väster om Åmål, väckte sensation på grund av lämningarnas ålder och storlek. De kunde dateras till början av 1200-talet och kyrkan, stor som en katedral, visade sig vara den äldsta kända tegelbyggnaden i dåtidens Sverige.

Varför den byggdes i ett ingenmansland, som Dalslands skogsbygder var då, har varken fjolårets eller årets grävningar kastat något ljus över. Sommarens grävningar bekräftar dock att byggnaden var 48 meter lång och 30 meter bred, vilket gjorde den till en av landets största.

Teglet är viktigt för att förstå placeringen mitt i en obygd, anser Christian Mühlenbock, chef för Lödöse museum som genomfört grävningen.

– Någon gjorde de här jätteinvesteringarna, tog in tegeltekniken och satsade enorma resurser på ett område som var ganska instabilt. Kunskapen fanns inte i Sverige, vilket innebär att det krävts internationella kontakter. Det är det som är det fascinerande. Någon måste ha haft väldigt goda skäl till att bygga just här.

Västsveriges politiska och kyrkliga tyngdpunkt låg i Skara, medan Dalslands skogar var ett tillhåll för rövare. Gränsdragningen mellan Norge och Sverige var diffus, och i orostider drog sig tronpretendenter i kampen mellan länderna tillbaka hit. Svenska kungar kan därför ha haft anledning att manifestera gränsområdet som sitt territorium.

Kring Edsleskog finns en helgonlegend om helige Nils, Sankt Nicolaus, en präst som ska ha slagits ihjäl av en hedning. Han var det första svenska helgon som erkändes av en påve – det visar ett brev från påve Honorius III år 1220 till biskop Bengt i Skara.

En kyrka på platsen för ett helgons martyrdöd var på den tiden hårdvaluta i kampen för kristendomens utvidgning. Det gör Edlsleskogskyrkan viktig också i ett större perspektiv.

– Katolska kyrkan stod för stabilitet och administration. Här gjorde man, genom Bengt eller någon tidigare Skarabiskop, en framstöt för att förankra kristendomen. Helgonen var den tidens superhjältar. Genom att Nils blev internationellt erkänd stärkte kyrkan sin makt. Det kan ha varit en del av att man skapade sockensystemet, som kom sent i Dalsland, säger Christian Mühlenbock.

Kulten kring helige Nils dog dock ut tämligen snabbt, utan att ha lämnat så mycket spår i skriftliga källor. Att intresset falnade kan bero på att den svenska riksbildningen och gränsen mot Norge stabiliserades, gissar Christian Mühlenbock. Läget var inte längre strategiskt viktigt.

Sommarens korta utgrävning på två veckor har gett underlag för ytterligare analyser och dateringar kring kyrkobygget: ben från en grav i kyrkan, kalkbruk för analys av kyrkans byggnadsfaser, mynt för numismatisk analys. Några spår efter en eventuell äldre träkyrka, som man hoppats finna, har däremot inte hittats.

Den äldsta kända tegelbyggnaden i det medeltida Sverige har tills nu varit Mariakyrkan i Sigtuna, byggd 1247. Den äldsta i dagens Sverige är Gumslösa kyrka från 1191, men Skåne tillhörde då Danmark.