Snabbtest visar bästa antibiotika-kombinationen

Tiden då en bakterie alltid kunde bemästras med ett antibiotikum är sedan länge förbi. I dag har många bakterier utvecklat motståndskraft, resistens, mot ett eller flera antibiotika, något som Forskning & Framsteg tidigare har skrivit långa artiklar om, exempelvis här och här. Det innebär att läkare allt oftare behöver använda en kombination av antibiotika för att få bukt med infektionen.

– Det gäller vid exempelvis tuberkulos, malaria och hiv, men även vid infektioner i exempelvis hjärtklaffar, eller andra reservdelar, som knä-eller höftproteser. Där kan bakterier bilda biofilm som är svår att komma åt, säger Dan Andersson, professor vid Institutionen för biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, samt föreståndare för Uppsala Antibiotic Center.

I studien som publiceras i PLos Biology presenterar hans forskargrupp två viktiga resultat. Det ena är att de generaliseringar som man hittills har utgått ifrån för att kombinera antibiotika vid olika infektioner inte alls gäller.

– Detta har vi haft på känn, men vi visar att olika isolat av exempelvis E. coli-bakterier inte alls reagerar på samma sätt, säger Dan Andersson.

De testade bakterier från patienter med urinvägsinfektion. Det gick då att se att den rekommenderade kombinationen kunde ge en förstärkt effekt, en synergieffekt, så som önskat. Men i andra fall motverkade kombinationen av antibiotika varandra, så kallad antagonism. 

Men enligt Dan Andersson var det viktigaste resultatet det nya snabbtest som gruppen har tagit fram, i form av en agarplatta med ingjuten antibiotika, se ovan.

Det visade sig fungera väl så bra som dagens omständliga metod, kallad checker board, engelska för schackbräde.  Då späds två antibiotika gradvis och pipetteras sedan ihop i olika kombinationer i en multi-hålsplatta. I plattans brunnar tillsätts sedan den bakterie som ska testas och man får efter ett dygn se i vilka brunnar som bakterien inte har kunnat växa. 

– De testen kan bara prova kombinationen av två antibiotika per platta, medan vårt test kan prova ut kombinationen av tre antibiotika parvis och även kombinationen av alla tre. Det går att göra på ett dygn och till en tiondel av kostnaden och arbetet, säger han.

Genom att fotografera plattan går det att få fram ett mönster som avslöjar vilka kombinationer som kan rå på den aktuella bakterien. 

– Det blir som ett komplext landskap som snabbt ger mycket information både vad gäller vilka kombinationen som fungerar och vid vilka koncentrationer. Det är väldigt elegant i sin enkelhet och grundidén kommer från Nikos Fatsis-Kavalopoulos som är postdoc i min grupp, säger han.

Att de utgår just från en agarplatta beror på att dessa i dag används för att odla patienters bakterier. Nu har de precis inlett samarbete med ett kliniskt laboratorium i Uppsala. Ihop med en specialist inom klinisk mikrobiologi ska de undersöka hur plattan fungerar i den kliniska vardagen. Plattorna levereras då med tre ingjutna antibiotika och så får laboratoriet själv gjuta ett tunt lager av vanlig agar ovanpå.

– Fördelen är att den processen redan är automatiserad på kliniska lab, så vi hoppas att metoden ska kunna fungera smidigt, säger Dan Andersson.

Forskarna har ansökt om patent för snabb-plattan.

– Vi vill att detta ska bli en kommersiell produkt och då behöver ett företag ta hand om vidareutvecklingen. Jag ser för mig att man då kan testa en patients bakterie och prova ut den kombination av antibiotika som faktiskt fungerar, det som kallas precisionsmedicin, säger Dan Andersson.