Landsbygdens unga ser ljust på framtiden

340 timmars observation i klassrum, 136 intervjuer med högstadieelever i sex olika kommuner, personalintervjuer och dokumentanalyser. Svenska forskare har ägnat fyra år till att lära sig om hur ungdomar på landsbygden ser på sina liv och sina framtidsutsikter.

Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien. Idén kom när hon insåg att nästan all forskning om utsatta ungdomar utgår från storstäderna och deras förorter.

– Där finns en kunskap om hur de unga själva ser på sin situation, något vi har väldigt lite av när det gäller landsbygden. Statistiken visar uppenbart att landsbygden har färre grundskolor, gymnasieprogram och behöriga lärare, men det talas inte om det, däremot talas det mycket om samma slags utsatthet i förorterna, säger hon. 

En av de mest centrala slutsatserna är hur mycket ungdomarnas vardag färgas av skolbristen. I fyra av de sex kommunerna fanns bara en grundskola och få kommuner hade gymnasium med fler än bara några enstaka program. Det innebär att stora delar av Sverige i princip saknar det fria skolvalet.

– Ungdomarna får antingen dagpendla långt, vilket vi vet har hälsoeffekter, eller flytta, vilket har rätt avsevärda ekonomiska och sociala effekter när man bara är 16 år. Det var en överraskning att unga människor pratar så mycket om ekonomi, att ha råd att flytta och hur familjen ska förhålla sig till att ordna ett boende på annan ort.

Något som även framträdde var en positiv inställning till hemorten och en vilja att stanna kvar.

– Vi ser inte så mycket av den negativa bilden som ofta diskuteras i media, att ungdomar som bor utanför städerna absolut vill därifrån. Här pratar man väldigt uppskattande om hemorten, men inser att man förmodligen måste flytta för att försörja sig, säger Elisabet Öhrn.

Studien lyfter även fram vikten av att inte klumpa ihop ”landsbygd” till en enda sak. Attityden till storstäderna i små, avindustrialiserade orter var i regel välvillig. Däremot var de på den riktiga glesbygden mycket mer kritiska mot storstadsnormen och den nationella politiken.

Studien är publicerad i bokform, med namnet Young people’s life and schooling in rural areas.