Rödlistan 2020 – igelkott och skogshare hotade
Igelkott och Östersjötumlare är två av nytillskotten på listan som ingen art vill hamna på – rödlistan. Så går det för de svenska däggdjuren.
Bild: Magnus Martinsson / Naturfotograferna / IBL Bildbyrå
Vart femte år uppdateras rödlistan, en tjock bok med sida upp och sida ner av namn på arter vars framtid ser mörk eller osäker ut. Nu är det dags igen. Den 15 april publicerar Artdatabanken sin analys av alla svenska arters utdöenderisk. Ofta brukar välkända grupper som däggdjur dra till sig mest uppmärksamhet, och därför kan det vara klokt att avslöja dem lite i förväg, för att inte ta all fokus från andra viktiga grupper. Så resonerar Henrik Thurfjell som är ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur. Mest intressant bland däggdjuren tycker han själv är nykomlingarna igelkott och Östersjötumlare.
− En ögonöppnare för mig var att vi har säkra siffror nu på att igelkotten minskar.
Färre igelkottar kan bero på grävling
Många har anat igelkottarnas försvinnande men tidigare har det inte funnits några objektiva siffror, vilket behövs för att rödlista något. Nu har Artdatabanken använt siffror från Svensk fågeltaxering, som har registrerat igelkottar under sina nattliga inventeringar sedan 2010. Varför igelkottarna minskar har Henrik Thurfjell inget säkert svar på, men förmodligen har det åtminstone delvis att göra med att grävlingen, som är deras värsta fiende, har ökat.
Att en art blir rödlistad får inga juridiska konsekvenser men det kan ha betydelse exempelvis inför byggprojekt, där man nu kanske måste börja diskutera kompensationsåtgärder i områden med igelkottar.
− Dessutom väcker rödlistningen förhoppningsvis ett intresse hos forskare och allmänhet, så att vi kan få fram säkrare svar på varför igelkottarna minskar, säger Henrik Thurfjell.
Samma sak hoppas han på när det gäller Östersjötumlare, som har minskat kraftigt och där bara några hundra djur återstår. Siffrorna är osäkra eftersom arten är mycket dåligt känd, men utifrån de siffror och den forskning som finns kommer Östersjötumlaren att klassas som CR, akut hotad, vilket är den starkaste hotklassningen. Nästa klassning efter ”akut hotad” är ”utdöd”. Östersjötumlaren är ingen egen art men den är en så genetiskt avskild population att den ändå behandlas separat på årets rödlista. (Läs mer om Östersjötumlarna i F&F 10/2019.)
Älg inte med på rödlistan
Älgen kommer däremot inte att rödlistas, trots att det faktiskt var nära. Historiskt sett har Sverige aldrig haft så mycket älgar som under de senaste årtiondena, eftersom de har gynnats av kalhyggesbruket. Men avskjutningen har ökat och sedan 1980 har älgstammen minskat med ungefär hälften. Kriterierna för rödlistning är objektivt uppställda och därför kan sådana arter hamna inom ramen för rödlistning, även om det egentligen inte kan ses som något naturvårdsproblem, förklarar Henrik Thurfjell.
Några kan trilla ur rödlistan 2025
Det finns också många arter som det går bra för, poängterar han.
− Både uttern och den naturliga kronhjortsstammen kommer förmodligen att trilla ur rödlistan 2025 om det fortsätter som nu. Många fladdermöss har också hamnat i lägre hotkategorier på årets lista än tidigare.
Så tas Rödlistan fram
Artdatabanken i Uppsala har utsett en kommitté av experter för varje artgrupp. Ordföranden i gruppen börjar med att sammanställa de data som finns över hur olika arter ökar och minskar. För vissa arter finns inga siffror. Då kan man behöva titta på ekologiska trender. Exempelvis en art som är beroende av alm kan betraktas som hotad eftersom almen är starkt hotad av almsjuka. Om inte heller sådana trender finns att stödja sig emot blir nästa steg en diskussion med många som har erfarenhet av de olika arterna. Till sist fyller ordföranden i gruppen i alla befintliga data i ett formulär och utifrån förutbestämda formler trillar resultatet ut − om arten ska rödlistas och i så fall i vilken kategori. Därefter går listorna på remiss till rödlistningsgruppen och andra berörda.
