Vita moln kan bli hotfullt mörka

Moln består av väldigt många små vattendroppar. För att moln ska kunna bildas krävs att de meteorologiska förutsättningarna vind, fuktighet och temperatur är de rätta. Det krävs också mycket små partiklar svävande i luften, som tjänar som embryon för molndropparna. I varje molndroppe finns en liten partikel på vilken droppen har bildats – en kondensationskärna. Dessa kan bestå av exempelvis luftföroreningar, havssalt, organiskt material från havet, pollen, ökensand och vulkanstoft. Utan dessa kan moln alltså inte bildas.

Kondensationskärnornas innehåll, form och mängd påverkar såväl bildningen av molnen som deras livslängd och färg. Rena moln är paradoxalt grå medan smutsiga är vita. Anledningen är att en större mängd kondensationskärnor i luften leder till fler, men mindre, molndroppar. Dessa reflekterar tillbaka mycket ljus och ser därför vita ut. I ren luft med få kondensationskärnor – till exempel över hav och polarområden – blir molndropparna färre och större vilket ger molnen ett gråare utseende.

Både vita och grå moln kan utvecklas till mörkt blågrå regnmoln, vilka består av betydligt större droppar. Stora droppar reflekterar mindre och absorberar mer av solljuset och molnet ser därför mörkare ut. De stora dropparna är även en förutsättning för att de ska falla ner och nå markytan som regn.

/Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet