Färre utvecklar kol när fler fimpar för gott

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, beräknas orsaka omkring 3 000 förtida dödsfall varje år i Sverige. Den största riskfaktorn för att drabbas är tobaksrökning, och ungefär 80 procent av de som drabbas är rökare. Men även exponering för partiklar i luften kan öka risken, exempelvis på arbetsplatsen, eller  vid matlagning över öppen eld som är vanligt i låginkomstländer. 

Enligt Helena Backman, forskare vid Umeå universitet och projektledare inom Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, OLIN, föds också vissa med en nedsatt lungkapacitet som med tiden kan utvecklas till kol.

– Det vi vet i dag är att kol är starkt underdiagnostiserat, så det går inte att bara titta i sjukvårdsregister för att få en bild av förekomsten, säger hon.

Sjukdomen utvecklas smygande, vilket innebär att patienten ibland inte upplever sina andningsproblem som så allvarliga förrän lungfunktionen är halverad eller ännu sämre, något som ligger bakom en del av underdiagnostiken.   

Spirometri krävs för diagnostik av kol

Underdiagnostiken kan enligt Helena Backman också delvis förklaras med att kol är en ung sjukdom, jämfört med astma som har beskrivits i mer än tusen år.

– Här finns viss risk att kol-patienter tidigare felaktigt fått en astmadiagnos. Därför behöver man, som vi har gjort, bjuda in ett slumpmässigt urval personer för att göra lungfunktionsmätningar, för att på ett korrekt sätt kunna ställa diagnos, säger hon.

Studien är ett samarbete mellan Umeå universitet, Göteborgs universitet samt de båda regionerna. Sammanlagt 1 839 personer i Västra Götaland och Norrbotten mellan 21 och 78 år bjöds in till lungfunktionsundersökning med så kallad spirometri där man mäter lungvolymen. I ett munstycke får då deltagaren andas ut så mycket man kan, vilket ger ett mått på lungkapaciteten. Studien gjordes under åren 2009 till 2012.

– Det kan man tycka var ett tag sedan men denna typ av studier kräver omfattande insatser och tar tid att göra, säger Helena Backman.

Tydligt minskad förekomst av kol

Resultaten visar att förekomsten av kol låg på 7 procent och det skilde sig inte åt mellan de båda geografiska grupperna. Resultaten har publicerats i tidskriften Respiratory Research.

En liknande studie gjordes år 1994 i Norrbotten, vilken det har skrivits om bland annat i tidskriften Respiration. Dagens förekomst innebär en minskning med drygt 40 procent sedan dess. Den största minskningen var för svår och medelsvår kol. Här har förekomsten mer än halverats sedan 1994, från 8 procent till 3,5 procent.

 – Det mest intressanta är att förekomsten är så låg i Sverige. Kol är inte något man ådrar sig över en natt utan det krävs långvarig exponering, och rökning är den i särklass viktigaste riskfaktorn, säger Helena Backman och fortsätter: 

– Därför ser vi det som otroligt positivt att det folkhälsoarbete och den reglering av rökning som skett i Sverige sammanfaller med minskad förekomst av kol.

Ny studie ska även ta med bruk av e-cigaretter

I ett nästa steg ligger forskarna i startgroparna för att göra en ny tvärsnittsstudie med målet att studera förekomsten av kol i dagsläget. Också denna gång ska deltagare från både Norrbotten och Västra Götalandsregionen ingå.

– I Norrbotten planerar vi att bjuda in 5000 personer, men allt har avstannat nu i samband med pandemin. Nytt för denna studie är att vi även kommer att ställa frågan om deltagarna använder e-cigaretter, vilket vi tror kan vara intressant i sammanhanget, säger Helena Backman.