Vätgas ska göra svenska gruvjätten fossilfri

Det statliga gruvbolaget LKAB ska bli fossilfritt till år 2045. Vägen dit går via grön vätgas och massor av förnybar el.

Publicerad

Järnsvamp ska tillverkas med hjälp av grön vätgas. Den kan sedan förvandlas till stål i eldrivna ljusbågsugnar.
Bild: LKAB

Gruvbolaget LKAB är fyra på listan över de företag i Sverige som släpper ut mest koldioxid. Men nu ska den statliga gruvjätten ställa om. Under de närmaste 20 åren ska LKAB investera upp till 400 miljarder kronor för att bli koldioxidfritt. LKAB:s vd Jan Moström kallar omställningen den största i företagets 130-åriga historia.

– Det finns inget alternativ. Ska vi vara konkurrenskraftiga och lönsamma om 10–20 år måste vi hantera klimatfrågan på allvar, säger han.

När hela omställningen är genomförd till år 2045 kommer gruvorna i Kiruna och Malmberget att vara mer eller mindre helautomatiserade och bryta malm på betydligt större djup än i dag. Malmen kommer sedan att krossas och anrikas i anläggningar som drivs av förnybar energi. Ur gruvavfallet kommer fosfor och sällsynta jordartsmetaller att utvinnas.

Malmen ska förädlas till järnsvamp

Företagets slutprodukt kommer inte längre att vara järnmalmspellets som idag. Istället ska LKAB förädla malmen ytterligare ett steg till så kallad järnsvamp.

Steget till järnsvamp innebär att syret tas bort från malmen. Normalt görs det i masugnar med hjälp av koks och kol. LKAB ska istället använda grön vätgas som reduktionsmedel med hjälp av teknik som utvecklas i projektet Hybrit där också ståltillverkaren SSAB och energiföretaget Vattenfall deltar.

Vätgasen ska framställas genom att spjälka vatten till syrgas och vätgas genom elektrolys med hjälp av förnybar el. Och det kommer att gå åt mycket el. Totalt behövs 55 TWh förnybar el om året när allt är på plats. Det är en tredjedel av den el som producerades totalt i Sverige förra året och nästan tre gånger så mycket som vindkraften gav 2019.

– Vi har huvudsakligen räknat med vindkraft, men det är många frågor som återstår. Det här kommer att påverka kraftproduktionen för hela riket, säger Jan Moström.

Första fossilfria järnsvampen 2027

Omställningen är än så länge i sin linda. Miljardbelopp kommer att behöva satsas på forskning och utveckling innan den första fossilfria järnsvampen kan börja tillverkas 2027. Utöver Hybrit drivs utvecklingsarbetet bland annat i ett projekt som tar fram teknik för framtidens gruva och ett för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor