Svenskar skvallrar hellre än konfronterar

I Disneys Donald’s Cousin Gus från år 1939 bjuder Kalle Anka kusinen Mårten Gås på middag och serverar chokladtårta till efterrätt. Herr Gås skär en bit av tårtan, låter biten ligga kvar och lyfter över resten av tårtan till sitt eget fat.

Att roffa åt sig för mycket av en gemensam resurs (som chokladtårta) är ett sorts normbrytande beteende. Medan Kalle Anka försöker köra ut sin kusin med en lastpirra reagerar vi människor olika beroende på vilket land och vilken kultur vi lever i, enligt en ny svensk studie.

Skvaller om den som bryter mot normer ansågs vara betydligt mer okej i höginkomstländer, jämfört med att konfrontera eller frysa ut personen. Länder där deltagarna i stället föredrog konfrontation och utfrysning kännetecknades av lägre inkomstnivåer, låg jämställdhet och högre intolerans mot till exempel abort och homosexualitet.

Kimmo Eriksson forskar vid Stockholms universitet och ledde projektet där totalt 107 forskare deltog.

– Det är dyrt att genomföra studier som denna, och man vill verkligen att det ska betala sig. Därför blev jag otroligt glad när jag såg att våra resultat var så pass starka, säger han.

Studien bygger på över 22 000 deltagare från 57 olika länder, bland annat Sverige, Algeriet, USA och Malaysia. Deltagarna skulle tala om vilken reaktion som var mest passande vid tio olika beskrivningar av normbrytande beteenden hos andra.

Det gällde bland annat oartigheter som att ha hörlurar med musik under en begravning, somna vid bordet på en restaurang eller roffa åt sig i stället för att dela lika.

Det normbrytande beteendet med att ta för mycket av en gemensam resurs demonstrerades med en animation. Forskarna lät resursen vara abstrakt för att göra exemplet applicerbart i många olika kulturer.

Deltagarna fick välja mellan att konfrontera personen verbalt eller fysiskt (exempelvis med en knuff), skvallra till andra eller frysa ut normbrytaren.

Deltagarna som tyckte att utfrysning var en rimlig reaktion förespråkade även direkta konfrontationer vilket var en stor överraskning, säger Kimmo Eriksson.

– Ingen av oss hade förutspått det. Snarare väntade vi oss att utfrysning skulle hänga ihop med skvaller, som de två indirekta sätten att bemöta situationen.

Generellt upplevde samtliga deltagare alla tio scenarion som lika opassande. Varför reaktionerna skiljde sig åt ändå kan forskarna i dag bara spekulera kring.

De vet heller inte vilka reaktioner som biter bäst på de som bryter mot normer, men planerar att undersöka det framöver.

– Å ena sidan kan en direkt konfrontation vara effektiv mot den enskilde normbrytaren. Å andra sidan innebär skvaller att man berättar för många fler om det olämpliga beteendet och därför hjälper normen att sätta sig i samhället, säger Kimmo Eriksson.

En begränsning i artikeln är att deltagarna rekryterades från universitet i en större stad i varje land. Det försämrar möjligheten att dra slutsatser om skillnader inom länderna, till exempel mellan tätort och glesbygd.

Studien är publicerad i Nature Communications.