Mikropauser på jobbet ökar trivseln

Det är enkelt och kostar inget – men ger desto mer. Lina Ejlertsson, forskare i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, har undersökt effekterna av små återhämtningspauser som lätt kan integreras i arbetsdagen. I sin avhandling visar hon att personalen mår bättre på arbetsplatser som medvetet jobbar med återhämtning.

– Det fysiska välmåendet ökar, personalen får mer energi och stämningen blir mer familjär, säger Lina Ejlertsson.

Tillsammans med forskarkolleger har hon undersökt arbetsmiljön på 26 vårdcentraler i södra Sverige. De började med att kartlägga vad återhämtning betydde för personalen och vilka förutsättningar som behövdes.

– Återhämtning behövde inte nödvändigtvis handla om rast och vila, det kunde handla om variation i arbetet. Att göra något fysiskt när du har använt dina mentala resurser. Det tyckte jag var mest spännande av allt, säger Lina Ejlertsson.

Viktigt med legitimitet

Förutsättningar för att få återhämtningen att fungera var legitimitet – att det var uttalat viktigt att prioritera återhämtning. Ledarskapet, att chefen var en förebild, var också viktigt, samt att det fanns utrymme för reflektion, enligt Lina Ejlertsson.

– Goda och trygga sociala relationer på arbetsplatsen spelade stor roll.

Efter kartläggningen fick sex vårdcentraler riktade insatser för återhämtning i arbetsvardagen, medan resterande vårdcentraler utgjorde kontrollgrupp. Återhämtning ökade tydligt på de vårdcentraler som gjorde ett medvetet arbete.

Vårdcentralerna fick själva välja metod för återhämtning utifrån önskemål.

– Det kunde handla om att lägga sig ner och blunda i två minuter, att öppna ett fönster och andas frisk luft, eller att gå och prata med en kollega en stund. Vi ville att alla skulle hitta sin grej.

På gruppnivå kunde det handla om gemensamma lunchpromenader, att samlas varje morgon eller att införa någon gruppövning på arbetsplatsträffarna.

Inspirationsgrupp för personalen

På varje vårdcentral utsågs en inspirationsgrupp med lite större ansvar för arbetet. Man påminde om återhämtning och kolleger uppmanades att vara observanta på om någon visade tecken på stress. En inspirationsstavla sattes upp med förslag på övningar, där personalen också själva kunde dela med sig av tips.

– De här anslagstavlorna blev platser där man kunde stå och prata en stund eller skratta över en journalgroda tillsammans med en kollega.

Efter forskningsprojektet valde vårdcentralerna att behålla många av de aktiviteter som satts igång.

– Det var nog det finaste med det hela. Man har sett så många exempel tidigare där olika aktiviteter införs och sedan försvinner.

Enligt Lina Ejlertsson var framgångsfaktorn att återhämtningen enkelt och snabbt gick att integrera i verksamheten, och att arbetsplatserna själva var med och utformade aktiviteterna.

Forskning har redan tidigare visat att pauser gör oss mer effektiva i arbetet, och att sömn och vila behövs. Men att även kortare stunder av återhämtning integrerat i en arbetsvardag ger effekt på välmåendet har inte kartlagts tidigare, enligt Lina Ejlertsson. Hon hoppas att studien får betydelse i ett större samhällsperspektiv.

– Jag har ringat in begreppet och kommer nu att jobba fram en mer lättillgänglig rapport, en verktygslåda som tar den här kunskapen till en ännu mer konkret nivå. Resultaten är överförbara till många olika typer av verksamheter.