Viktigt med mer hjärtforskning på kvinnor

Kvinnor är underrepresenterade i behandlingsstudier för många hjärt- och kärlsjukdomar. Nu söker forskare förklaringar till problemet.

Text Oskar Alex
Publicerad
Många kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt känner inte igen symtomen.
Bild: Getty images

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor, världen över. Ändå är kvinnor ofta underrepresenterade i behandlingsstudier inom området, till exempel forskning om nya läkemedel eller ingrepp.

Det kan till exempel leda till att kvinnor drabbas av onödiga biverkningar då de behandlas med en dosering av läkemedel som bygger på studier dominerade av män.

Nu lyfts underrepresentationen fram i en vetenskaplig artikel.

Bristande medvetenhet en viktig faktor

Utifrån genomgången presenterar forskarna ett flertal tänkbara förklaringar. De drar slutsatsen att det finns brister i medvetenheten (hos både allmänhet och vårdgivare) om att hjärt- och kärlsjukdomar även drabbar kvinnor allvarligt.

Nina Johnston är överläkare och docent i kardiologi vid Uppsala universitet, och har läst artikeln.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

– Det finns fortfarande den här typiska bilden av mannen som drabbas av exempelvis en hjärtinfarkt. I mitt yrke stöter jag själv på kvinnor som först har väntat med att söka hjälp, för att de inte själva tänker på att det kan vara en hjärtinfarkt, säger hon.

Ett annat problem är att en del studier har en övre åldersgräns, eller utesluter personer med flera underliggande sjukdomar vilket är vanligt bland äldre. Detta drabbar särskilt kvinnors deltagande, eftersom de generellt är äldre än män när hjärt- och kärlsjukdomen väl dyker upp.

Kvinnor tycks även vara mindre benägna att vilja delta i hjärtstudier, baserat på enkätstudier som presenteras i översikten.

Efterlyser jämnare fördelning även bland forskarna

En könsmässig snedfördelning bland de som genomför studierna lyfts också fram som en viktig faktor. Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala universitet, instämmer.

– Många av världens ledande kardiologer är män. Kvinnor kan ha ett annat perspektiv som gynnar en mer adekvat könsfördelning, och fler kvinnor i den vetenskapliga ledningen skulle kunna öka chansen att rekrytera en större andel kvinnliga deltagare.

Trots att representationen har blivit bättre under senare årtionden återstår mycket att göra, säger Nina Johnston.

– Frågan har fått mer uppmärksamhet, men artikeln visar att underrepresentationen fortfarande är ett problem. Det finns helt klart utrymme för att optimera kunskapsläget, och ju mer vi forskar desto mer kommer vi att få fram om att det faktiskt förekommer skillnader.

Artikeln är publicerad i Journal of the American College of Cardiology.

Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor