Uppvärmning ändrar Uppsalas klimatzon

Redan 1722 började astronomer i Uppsala att regelbundet mäta temperatur, lufttryck och vindriktning. Den unge Anders Celsius var med och påbörjade arbetet. I dag är mätserien Sveriges äldsta och en av världens längsta. Dess data används bland annat för att studera hur klimatet har ändrats.

För att studera klimatförändringar krävs mätdata i 30-årsintervaller. Den senaste stora analysen gjordes 1991. Forskarna hade länge sett fram emot 2021, då de skulle kunna dra nya slutsatser om de senaste 30 åren.

– Men sedan kom pandemin och alla har arbetat hemifrån. Vi är ett halvår försenade, trots att det här är något vi sett fram emot, säger Cecilia Johansson, lektor i meteorologi vid Uppsala universitet.

De senaste 300 åren har medeltemperaturen varit tämligen konstant, med undantag för en kallare period under 1800-talet och en varmare period under 1900-talet. Sedan tidigare vet forskarna att det har blivit allt varmare den senaste tiden – frågan var bara hur mycket. Cecilia Johansson konstaterar att en förändring på 0,1 eller 0,2 grader Celsius är mycket i sammanhanget, men ökningen var 1,5 grader.

– Jag blev förvånad. Hade ökningen varit 0,5 grader hade jag tyckt att det varit mycket. Det här var jättemycket. Det är historiskt, säger hon.

Ökningen innebär också en klimatzonsförflyttning. Uppsala har tidigare klassats som kalltempererat klimat, men definieras nu som varmtempererat. Gränsen har historiskt gått mellan Uppsala och Stockholm, så utvecklingen var väntad. Baserat på klimatdata från SMHI är det troligt att fler områden bytt klimatzon de senaste 30 åren. Det gäller exempelvis stora delar av småländska höglandet.

Temperaturökningen får konsekvenser för samhället och samhällsplaneringen. Varmare somrar ökar risken för skogsbränder. Somrarna har också blivit torrare, samtidigt som risken för hårda regn har ökat.

– Jag tror också att vi kommer att få ett allt större behov av att kyla bostäder under de varmaste månaderna. På äldreboenden har lokalerna inte riktigt hängt med, säger Cecilia Johansson.

Forskarna har särskilt noterat antalet dagar då temperaturen överstiger 25 grader. Tidigare var antalet dagar i genomsnitt 14 per år, i den senaste mätningen handlade det om 23 dagar. Den ovanligt varma sommaren 2018 landade på hela 59 dagar med temperaturer över 25 grader.

Framöver tror Cecilia Johansson att det blir aktuellt att systematiskt börja följa upp temperaturer över 30 grader, och förbereda samhället därefter.