Varför äter räven svårsmälta bär?

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, svarar:

Lingon har kraftigare skal än blåbär, så det är inte så konstigt att de håller bättre genom rävens mag- och tarmsystem. Många växtätare har särskilda finesser i sitt matspjälkningssystem, som fyra magar för idissling eller en stor blindtarm med nedbrytningsbakterier.

Rovdjurens matspjälkningssystem är enklare byggda och generellt sämre på att bryta ner växtdelar. Björnar, som förvisso hör till gruppen rovdjur, men också äter mycket växtdelar, har lite av en nödlösning med en extra lång tarm. Trots det hittar man hela lingon även i björnspillning.

Man kan tänka sig två förklaringar till varför björnar och rävar ändå äter lingon. Den ena är att de kanske trots allt tillgodogör sig en del av lingonen. Den andra är att det kanske inte funnits starka skäl för dem att utveckla förmågan att skilja på olika sorters ätliga bär för att kunna rata vissa. Det viktiga är det generella beteendet att äta bär, vilket ger dem mycket näring.

Sedan återstår en fråga: varför har lingon så kraftiga skal? Fröna från det smälta blåbäret i rävspillningen kommer ut i det fria och kan gro. Lingonet ligger osmält bredvid – det verkar inte optimalt. Men det är inte bara räv och björn som äter lingon, utan även till exempel orre och tjäder. Ett intressant mastersarbete av Hauk Liebe 2019 visade att skogshöns verkar vara viktiga fröspridare för lingon. Skogshönsen är dock fröätare och har ett magsystem som rimligen hotar att bryta ner även frön i bär. Kanske har lingon utvecklat kraftigare skal för att bättre skydda sina frön genom skogshönsmagar. Något som räven lite surt får ta konsekvenserna av.