”Odla i vitmossa funkar lika bra som i torv”
Dränerade svenska torvmarker släpper ut mer växthusgaser än personbilstrafiken. I Tyskland testas odlad vitmossa som alternativ till torv. Forskaren Sabine Jordan vill se samma satsning i Sverige.
Åtta år efter återvätningen av den tidigare torvtäkten på Ekebymossen utanför Örebro har vitmossa börjat breda ut sig. Mossan etablerar sig i skydd av pionjärväxter och kan växa allt snabbare så länge den får lagom mycket vatten.
Bild: Sabine Jordan
När Sabine Jordan flyttade från Tyskland till Sverige för 20 år för att doktorera om återvätning av torvmarker blev hon förvånad: Varför var det ingen som pratade om återvätning eller paludikultur? I dag är hon mark- och miljöforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och forskar om just detta.
Varför borde vi prata om paludikultur i Sverige?
– Vi i Sverige har en betydligt större andel orörda myrmarker än Tyskland, men också tre gånger större koldioxidutsläpp från utdikade torvmarker. Nu finns en diskussion om återställning av dränerade torvmarker, men inte om vad man skulle kunna odla på blöta marker. Sverige har väldigt bra förutsättningar för att odla vitmossa som kan ersätta trädgårdstorv.
Det säljs ju redan torvfri jord i trädgårdsbutikerna. Vad består den av?
– Det kan vara kokosfibrer, bark eller kompost, men inget av det har samma vattenhållande förmåga som torven. Det har däremot vitmossor. Vi har testat att odla tagetes och basilika i vitmossa och det funkar lika bra som i torv.
Läs alla artiklar om paludikultur
Du har jobbat mycket med vitmossodling som återställning på gamla torvtäkter. Varför har det inte slagit bredare?
– Många väljer att satsa på solceller, eftersom det är mer lönsamt. Problemet är att om man inte återväter utan bara sätter solceller ovanpå en gammal torvtäkt så får man fortfarande stora koldioxidutsläpp. Det anser jag inte är restaurering.
Bild: Sabine Jordan
