Fosfor är en viktig byggsten i allt levande och det är en gåta hur skogar kan växa på jordens mest fosforfattiga marker. Men nu har forskarna hittat ett svar på denna gåta, i nordöstra Australiens sanddynslandskap.

– I de här extremt fosforfattiga markerna lever särskilda mikroorganismer som har lyckats byta ut fosforn mot andra ämnen. Då blir det mer över till växterna, säger Stefano Manzoni som är professor i ekohydrologi vid Stockholms universitet.

Tillsammans med australiensiska kollegor har han studerat sandområden där skogen grönskar fastän jorden innehåller mindre än en tiondel fosfor jämfört med Europas allra fosforfattigaste marker kring Medelhavet. Studien är publicerad i Nature.

Det australiensiska sanddynslandskapet har varit i stort sett oförändrat under upp till 700 000 år, och det är just i jordens äldsta ekosystem som bristen på fosfor är störst. Årtusenden av regn har helt enkelt hunnit föra bort det mesta av fosforn närmast ytan. Fosfor kommer från berggrunden och i ”unga jordar” – som våra nordiska där istiderna har rumsterat om – finns det i allmänhet gott om fosfor.  

– I Sverige använder man ändå ofta mer fosfor än nödvändigt i jordbruket för att vara på den säkra sidan. Resultatet ser vi genom övergödningen av Östersjön – även om det har blivit bättre, säger Stefano Manzoni.

Generellt finns det alltså gott om fosfor i jordens tempererade zoner, men eftersom det ofta saknas i tropikerna blir det problem när modernt europeiskt jordbruk tillämpas på tropiska jordar.

Exempelvis kan en brasiliansk regnskog behålla sin fosfor så länge som skogen är orörd – bland annat genom de fosforsnåla mikroorganismerna och kretsloppet där nedfallna löv och grenar återbördar fosforn till marken. Om träden däremot avverkas och man planterar sojabönor dräneras jorden snabbt på fosfor och odlingen kommer att kräva stora mängder gödsel, ofta konstgödsel.

– Men det finns sätt att bedriva hållbart jordbruk även i de här områdena. Småskaliga jordbrukare i olika delar av tropikerna har utvecklat sådana metoder, som att låta träd stå kvar på odlingsmarken, blanda grödor, täckodla och undvika plöjning, säger Stefano Mazoni.

Att använda naturlig gödsel i stället för konstgödsel gör också stor skillnad eftersom den innehåller många andra ämnen som bygger upp en mullrik, hälsosam jord, förklarar Stefano Mazoni.

– Våra resultat visar både hur viktiga de fosforsnåla mikroorganismerna är – och hur känsliga de tropiska jordarna är.