Snart kan vetet växa i salt jord

Med stigande havsnivåer ökar risken för att jordbruksmark förstörs av saltvatten. Nu har svenska forskare tagit fram vete som är särskilt utvecklat för att växa i salthaltiga jordar.

Publicerad
Vetefält

Fältförsök med veteodling i Bangladesh.
Bild: Olof Olsson

Varje år stiger den globala havsnivån med i genomsnitt 3,7 millimeter. I kustnära områden översvämmas jordbruksmark på regelbunden basis och även grundvattnet riskerar att bli försaltat.

Cirka 8 procent av världens åkermark bedöms i dag som obrukbar för växtodling på grund av saltföroreningar. Med klimatförändringarna väntas problemen öka.

Nu kan svenska forskare ha hittat ett sätt att tackla problematiken.

Johanna Lethin
Johanna Lethin, doktorand på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Generna styr hur väl plantan tål salt

I tio års tid har ett forskarlag vid Göteborgs universitet arbetat för att ta fram vete som klarar att växa i salthaltiga jordar. De har också lyckats identifiera vilka gener som styr plantans salttålighet. Det är upptäckter som kan få stor betydelse.

Saltvattenproblematik drabbar hälften av världens länder, däribland Australien, Egypten, Oman, Argentina, Indien, Vietnam och Kenya.

– Jag fastnade snabbt för idén med salttåligt vete när jag läste om de enorma problemen, framför allt i utvecklingsländerna. Det skulle vara väldigt kul om vi kunde komma ut på marknaden och distribuera vårt vete till länder där det verkligen behövs, säger Johanna Lethin som är doktorand på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Forskarlaget har inte använt sig av GMO, som exempelvis gensaxen Crispr, eftersom tekniken är förenad med hård lagstiftning i många länder. Man bedömer att det hade gjort det väldigt svårt att nå ut på marknaden med sin slutprodukt. I stället har vissa gener i vetet förstärkts genom punktmutationer, något som likaväl hade kunnat ske på naturlig väg.

Förädla växter tar många år

Att växtförädla tar lång tid. När en stråsädesförädlare korsar en mammaplanta med en pappaplanta återstår bara att snällt vänta på avkomman – kärnorna. Dessa måste sedan sås igen för att få fram en ny förädlingslinje och så fortsätter det år efter år.

När Johanna Lethin började som doktorand 2016 fick hon ta över frön från cirka 2 000 vetelinjer. Efter varje ny odlingssäsong har hon sedan identifierat de bästa förädlingslinjerna och sparat dessa fröer till nästa omgång. Av de 70 linjer som blev kvar grodde samtliga bättre än ursprungssorten.

I det senaste försöket smalnades experimenten av ytterligare. Endast 35 vetelinjer valdes ut och skickades till Australien där bland annat salthalt i bladen undersöktes. Johanna Lethin beskriver upptäckten som en milstolpe.

– Där fick vi väldigt intressanta resultat från sex olika linjer. Särskilt en linje hade bättre tillväxt, tyngre frövikt och mycket lägre saltkoncentration i bladen genom alla tester, säger hon.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Skåne kan drabbas

I Sverige kompenserar landhöjningen fortfarande en stor del av havsnivåhöjningen. Under den senaste istiden var jordskorpan så hårt nedpressad under kilometertjock is att marken sedan dess har höjt sig lite varje år. Fortfarande är landhöjningen större än havsnivåhöjningen i stora delar av landet, vilket betyder att den relativa havsnivån faktiskt sjunker i vår del av världen.

Detta gäller dock bara områden norr om cirka 58 graders latitud, ungefär i höjd med Göteborg. Längre söderut är havsnivåhöjning ett växande problem.

– Om ett par år kanske också Skåne drabbas av den här problematiken, säger Johanna Lethin.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor