Tyskland lockar bönder till blöta torvmarker

På Greifswalds myrcenter basar Greta Gaudig. Sedan 2006 har hon forskat om odlingar på blöta torvmarker, så kallad paludikultur, vid Greifswalds universitet där begreppet myntades 1998.

Varför har vitmossodling inte slagit igenom bredare i Tyskland?

– Det har jag också frågat mig! En stor del av torvmarken används för att odla gräs till mejeriindustrin och det är svårt att tänka om, särskilt när den är mindre lönsam i dagsläget. Men nu har Tyskland just avsatt mycket pengar för att hjälpa bönder att ställa om till paludikultur – det kommer att göra stor skillnad tror jag. I kombination med ökad efterfrågan på torvfri jord och högre pris på koldioxid.

För att spara koldioxid vore väl det bästa att bara blötlägga torvmarkerna, utan att behöva skörda något?

– Ja, men paludikultur ger möjligheter för jordbrukare att återväta och sam­tidigt bruka marken. 

Kring Greifswald, där du arbetar, odlar ni annat än vitmossa. Varför då?

– Här har mycket av myrarna för högt pH-värde och för mycket näring för vitmossa. I stället odlar vi vass, kaveldun och olika halvgräs. De kan användas som packmaterial eller biomassa som man kan göra olika saker av, som skålar, möbler eller nästan vad som helst. E-handelsföretaget Otto, Tysklands motsvarighet till Amazon, beslutade nyligen att från 2027 ska högsta möjliga andel av deras packmaterial komma från paludikultur, säger Greta Gaudig.