Iran på gränsen till revolution

Vad är det som händer i Iran?

– Det handlar om massiva protester efter det tragiska dödsfallet av den iransk-kurdiska kvinnan Mahsa Amini. Hon dödades av den iranska moralpolisen medan hon var i deras förvar efter att ha gripits för att ha brutit mot lagen om att bära hjiab. Det hände medan världen var fokuserad på Irans kärnkraftsprogram och politiken i regionen. Då kom den här händelsen plötsligt. Det är en av de viktigaste händelserna på fyra decennier i Iran och kan vara en vändpunkt för landets framtid. 

Hur har det blivit så stort?

– Protestvågen skiljer sig markant mot tidigare protester, både till storlek och i motståndskraft. Man kan säga att den avviker från andra proteströrelser de två senaste decennierna på tre olika sätt. De andra har varit isolerade till medelklassen och även geografiskt till olika delar av landet. De har också varit mer fokuserade på ekonomiska frågor. Den senaste protesten representerar en geografisk, ekonomisk och etnisk mångsidighet. Den är inte isolerad till ett specifikt geografiskt område eller en ekonomisk fråga, utan handlar om de ekonomiska, politiska och särskilda kvinnofrågorna. Kvinnor utgör mer än halva befolkningen, och de unga. Om det förr vara mest medelklass och fattiga som protesterade ser vi nu även folk från överklassen, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

Fereshteh Ahmadi jämför utvecklingen med inte bara den iranska revolutionen 1979, utan även med de protester som ledde till Sovjetunionens fall 1991. Hon säger att det är viktigt att tänka på den stora generationsklyftan i Iran för att verkligen förstå vad som händer. 

– Det är en stor klyfta mellan dagens iranier och dem som var med under revolutionens tidiga dagar. Cirka 85 procent av befolkningen är under 55 år och 41 procent är mellan 15 och 39 år. Och de som är 55 år i dag var 12 år 1979. Man kan säga att det speciella sättet att leva i enlighet med de rådande religiösa åsikterna inte stämmer överens med denna nya generation. Det beror på globaliseringen, internet och att man glömt revolutionen. Dagens unga iranier har inga minnen av revolutionen och de senaste 20 åren har regimen knappast pratat om den, ens i statliga medier. Vad vi har i dag är en Tiktok-generation som vill vara fria och inte låta sig styras av varken någon shah eller islam.

Vilken roll spelar kvinnors rättigheter?

– Detta är först och främst en feministisk rörelse. Inte bara för att de inte vill bära hjiab utan för att de flesta kvinnor är högutbildade. Även de fattiga och religiösa har skickat sina döttrar till universitet för att hindra dem att gå på underjordiska diskotek. Nästan hälften av befolkningen är högutbildad, modern och vill se en snabb förändring. Det gäller också religiösa kvinnor, som kunnat verka för förändring inifrån systemet, vilket inte de sekulära kvinnorna kunnat göra. Vi ser resultatet av 20 år av långsam förändring.

Blir det en ny revolution nu?

– Det är svårt att säga vad som kommer att hända, men tidigare erfarenheter visar att massivt våld mot demonstranterna, med närvaro av säkerhetspolisen, antingen innebär att regeringen behöver genomföra reformer på ett kontrollerat sätt eller så blir protesterna en katalysator för ett fullständigt uppror. Det hjälper inte att skjuta för att döda. Iranierna bryr sig inte längre. De blir bara mer arga och övertygade om att regimen måste bort. Vi har sett år efter år av demonstrationer, men nu är alla med – de rika, de fattiga, de moderna, de religiösa, alla. Det pågår också en intern konflikt inom högsta makten, precis som under Sovjetunionens sista dagar.