Låt vetenskapen lysa upp i mörkret

Publicerad

Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 10/2022.
Bild: Martin Stenmark

Sällan har väl de Nobelpris som delas ut varit så vältajmade.

I år belönas evolutionsgenetikern Svante Pääbo samtidigt som kreationismen gör sig hörd i riksdagen. Samtidigt som ekonomin störtar ner i en lågkonjunktur uppmärksammas hur banker ska stöttas för att undvika finansiell kollaps. Människorättskämpar i Östeuropa ges ett fredspris samtidigt som aggressiva idéer om ryskt företräde kostar tusentals människor livet. Annie Ernaux prisas för en litteratur som anlägger ett forskarperspektiv på det omdebatterade autofiktiva skrivandet.

Lägg därtill kemi- och fysikprisen som lyser upp det sena höst­mörkret med klickande molekyler och sinnesvidgande perspektiv på verkligheten. För oss på Forskning & Framsteg var det så klart extra kul när vi hittar en artikel av fysikpristagaren Anton Zeilinger i fof.se-arkivet, där han år 2001 skrev om teleportering. Även kemipristagaren Barry Sharpless är omskriven på fof.se, sedan förra gången han tog emot Nobelpriset, även det 2001.

Den stora skrällen bland årets Nobelpris kan du också möta i fof.se:s digra arkiv. Det var med en intervju av Per Snaprud år 2005 som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin för första gången talade offentligt om att han är 1982 års medicinpristagare Sune Bergströms hemliga son. Sedan den intervjun har Per Snaprud hunnit åka till Denisova­grottan, där spår av både denisovamänniskor och neandertalare finns. Dessa fynd har lett Svante Pääbos forskning vidare till att undersöka hur deras gener påverkar dagens människor. Om det kan du läsa i ett omfattande reportage i det här numret.

I förra numret avslöjade Per Snaprud en forskningsskandal kring en tankestyrd armprotes. Efter vår granskning har Nämnden för prövning av oredlighet i forskning inlett en utredning om projektet. Och samma vecka som vi skickar det här numret till tryck meddelar New England Journal of Medicine att de till slut har uppdaterat forskarnas artikel i tidskriften. Nu kan andra forskare, läkare och allmänheten läsa om den avancerade protesen, med den skillnaden att läsarna nu informeras om de livshotande komplikationer som drabbade en av patienterna. Något som borde ha varit en självklarhet att berätta från första början.

Jag har påpekat detta tidigare men det tål att upprepas: Vetenskaps­journalistik ska upplysa om vetenskapliga framsteg, men att upplysa är också att granska när forskarna kringgår den etik som är grundläggande för vetenskapen. Först då lever vi efter de upplysningsideal som är grunden i vetenskapen och i det öppna samhället.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor