Mikroperspektiv på globalhistoria

Få uppgifter är mer svindlande än att skriva globalhistoria. De klassiska över­siktsverken var mina grund­studiers mest intensiva veckor av läsning. När man ska omfatta allting är det förefallande svårt att lyckas skapa någon stringens, inte ens utifrån de klassiska avgränsningarna rum och tid. Sedan dess har globalhistoria för mig framstått som en vetenskaplig omöjlighet. Tills jag öppnade Natur & Kulturs nya standardverk i ämnet.

Även detta verk, i två volymer och över tusen sidor, är till sin helhet är svindlande ambitiöst. Emellertid serveras läsaren lagom stora portioner. Varje kapitel består av egna ämnen, som erbjuder både en aptitretande introduktion och stimulerande fördjupning. Kapitlen om demografi, mat och idrott är exempel på nya globalhistoriska perspektiv.  

Storheten med detta global­historiska verk är inte det abstrakta makroperspektivet, utan det mikro­skopiska och specifika. Boken rymmer en mångfald där varje del inte avser att släcka läsarens törst, utan stimulerar lusten att återvända till globalhistorien i fram­tiden.