Kontakt mellan arbete och vård hjälp vid sjukskrivning

Att ha kontakt med arbetsgivaren kan hjälpa läkare att fatta beslut om en patient ska sjukskrivas, och hur länge. Men i många fall blir kontakten inte av, visar forskning från Göteborg.

Text Oskar Alex
Publicerad
Ung kvinna ligger ner och tittar i taket
Att bedöma arbetsförmåga vid sjukskrivningsbeslut är svårt tycker många läkare. Särskilt när det gäller psykisk ohälsa, vilket är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning bland svenskar i dag. Bild: Getty images
Bild: Getty images

För att vara sjukskriven med ersättning från Försäkringskassan krävs ett sjukintyg från en läkare, som ofta är verksam på en vårdcentral, det vill säga inom primärvården.

En viktig del av läkarens uppgift är att bedöma hur sjukdomen eller skadan påverkar arbetsförmågan. Läkaren tittar både på medicinska data som undersökningar och provsvar, men försöker också skapa sig en helhetsbild av patientens liv och arbetssituation.

Bedömningen är komplex – särskilt när det gäller psykisk ohälsa, som är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning bland både män och kvinnor i Sverige i dag.

Nära nio av tio svenska primärvårdsläkare anser att kontakt med arbetsgivaren låter dem göra bättre bedömningar. Värdefull kunskap är till exempel i vilken utsträckning arbetsuppgifter kan anpassas för att hjälpa patienten. Men bara fyra av tio läkare anger att kontakten faktiskt blir av.

Det visar den nydisputerade forskaren Paula Nordling i sin avhandling vid Göteborgs universitet, som bland annat bygger på enkätsvar från 4 200 primärvårdsläkare – drygt hälften av alla i Sverige.

– Det är viktigt att bedömningen blir rätt så att patienten varken är mer eller mindre sjukskriven än nödvändigt, säger hon.

Studerade förutsättningar för arbetsgivarkontakt

Porträtt på kvinna med glasögon och långt ljust vågigt hår
Paula Nordling forskar på sjukskrivningar. Bild: Gunnar Jönsson

Avhandlingen tar inte upp varför kontakten med arbetsgivaren uteblir, men i tidigare internationell forskning pekar många läkare på tidsbrist, att de är rädda för att bryta mot sekretess och att de inte vet hur de ska komma i kontakt med patientens arbetsplats.

Däremot tar avhandlingen upp vad som utmärkte de svenska läkarna som hade regelbunden arbetsgivarkontakt. De samarbetade bland annat i högre grad med en så kallad rehabiliteringskoordinator – en person som samordnar kontakter av detta slag och som sedan år 2020 enligt lag ska finnas på vårdcentraler.

– Läkarna samarbetade också i större utsträckning med andra yrkesgrupper i sjukskrivningsärenden, till exempel vårdcentralens psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast, säger Paula Nordling.

Det går dock inte att säga vad som är orsak och verkan, bara att faktorerna har ett starkt samband.

Utvecklade och testade eget verktyg

Avhandlingen mynnade ut i frågeformuläret Resurslappen, med drygt 20 frågor om arbetsförmåga riktat till patienter med psykisk ohälsa.

Patienter besvarar delar av formuläret med sin läkare och andra delar med sin arbetsgivare. Om patienten tillåter kan arbetsgivaren se svaren på läkarfrågorna och vice versa.

– Vi ville öppna för ett samtal och skapa en kommunikationsväg som på ett enkelt sätt ökar informationsutbytet mellan läkare, patient och arbetsplats.

Paula Nordling satte sedan formuläret på prov i en delstudie, som ännu inte har publicerats och granskats, där hon rekryterade drygt 50 patienter som var i början av sin sjukskrivningsperiod för psykisk ohälsa. Hälften slumpades till att använda Resurslappen.

En del deltagare tyckte att frågeformuläret hjälpte dem att kommunicera med läkare och arbetsgivare om sin situation. Däremot gick det inte att se om Resurslappen faktiskt ledde till längre eller kortare sjukskrivningar, som forskarna hade hoppats.

– Problemet var att vi inte fick in så många deltagare. Primärvården är väldigt pressad, vilket påverkar både forskning och sjukskrivningsarbete. En del patienter ville heller inte prata med sin chef om psykisk ohälsa eftersom det är stigmatiserat.

Vill patienter generellt att deras läkare och arbetsgivare ska ha kontakt?

– För en del var det helt otänkbart, medan andra var positiva och sade: ”Vad skönt, äntligen kan jag få förklara för min chef vad som är problemet”. Jag tror att det till stor del har att göra med relationen till ens chef, och saker som anställningstrygghet.

I framtiden vill Paula Nordling forska mer kring frågan ur arbetsgivarens perspektiv och om möjligt prova Resurslappen i en större studie med fler deltagare.

Här kan du läsa avhandlingen om kontakten mellan läkare och arbetsgivare under sjukskrivningsprocessen. Hittills finns två av fyra delstudier publicerade, den första i tidskriften BMC Primary Care och den andra i Scandinavian Journal of Public Health.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor