Okänd terräng bortom två grader
6 frågor till Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap vid universitetet i Potsdam och chef för Potsdam institute for climate impact research.
Om jordens medeltemperatur stiger med mer än två grader rör vi oss in på okänd mark. Mycket står på spel fram till 2030, menar klimatforskaren Johan Rockström, medförfattare till boken Jorden: vår planets historia och framtid.
1 | Varför skrev ni boken?
– Tillsammans med David Attenborough fick vi möjlighet att göra dokumentären Breaking Boundaries om vår klimatforskning för Netflix. Boken kom till som en fördjupning av vetenskapen bakom filmen. Syftet är att sammanfatta kunskapsläget, både om riskerna vi står inför och om lösningarna.
2 | Första delen handlar om jordens historia. Varför är det perspektivet viktigt?
– Jorden har funnits i 4,5 miljarder år, men det är bara under de senaste tre miljoner åren som den sett ut ungefär som i dag. Under hela den här tremiljonerårssperioden har medeltemperaturen svängt inom en snäv korridor mellan minus 6 och plus 2 grader jämfört med förindustriell tid. Men sedan vi lämnade den senaste istiden för 12 000 år sedan så har planeten svängt in sig i ett ännu mer stabilt läge, där den globala medeltemperaturen bara varierat med plus/minus en grad.
– Det finns fler och fler vetenskapliga belägg för att denna stabila epok, holocen, varit en förutsättning för vår utveckling och det enda tillstånd som vi med säkerhet vet kan stödja mänskligheten. Det är en otroligt viktig insikt.
3 | Vad händer om vi går över två grader?
– Då går vi in i okänd terräng. Redan i spannet mellan 1, 5 grad och 2 grader riskerar vi att trigga igång stora, irreversibla förändringar. De tropiska kolrallreven kan kollapsa och vi kan få isfria somrar i Arktis, vilket påverkar jetströmmen och vädermönstret i hela norra hemisfären. Över två grader ökar riskerna. Amazonas regnskogar kan knäckas och Golfströmmen riskerar att bromsas ner ytterligare. Vi kan få permafrostläckage som självförstärker uppvärmningen.
– Om vi däremot kan hålla oss under 1,5 grad så finns det, så vitt vi vet i dag, inte samma stora risker för irreversibla trösklar.
4 | Ni skriver att tiden fram till 2030 är avgörande – på vilket sätt?
– Självklart trillar vi inte över en kant den 1 januari 2031, men det vi gör under det här årtiondet kommer att avgöra om vi riskerar att trycka på irreversibla knappar, så att det blir för sent att vända kurs och planeten kommer att röra sig i en självuppvärmande riktning.
– Det är mycket som står på spel och rent konkret måste utsläppen halveras. Det är enda chansen för att vi ska kunna mjuklanda på nollutsläpp till 2050. Samtidigt måste vi bevara skogar och biologisk mångfald.
5 | Vad krävs för att omställningen ska lyckas?
– Att växla över från en fossilt driven världsekonomi till en förnybar är en gigantisk transformation. Det kommer att krävas ett pris på kol och skickliga ledare för att hantera en tid av tuffa tag med bland annat högre energipriser. Det är något vi måste acceptera. Vi har haft en 50-årsperiod som har subventionerats av planeten, men nu är den slut.
6 | Vilken nyhet önskar du under 2022?
– Att tre de största ekonomierna i världen – Kina, USA och EU – bildar ett G3 för klimatet och låser sig till masten med en gemensam omställningsplan med ett pris på kol, nollutsläpp till 2050 och ett slutdatum för förbränningsmotorer.
Jorden: Vår planets historia och framtid
Johan Rockström och Owen Gaffney
Natur & Kultur
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer