Vårt gnet är ingen naturlag

Varför jobbar vi så mycket? frågar sig antropologen James Suzman. Svaret finner han i övergången till jordbruk för 10 000 år sedan. Medan jägare och samlare såg världen som full av oändliga resurser oroade sig bonden för den kommande skörden. Knapphet blev norm och för att överleva gällde det att hugga i. Knapphetstänkandet ligger till grund för hela vårt ekonomiska system där tillväxt och full sysselsättning är ledstjärnor.

Men, menar Suzman i sin bok Arbete: En historik över vad vi gör med vår tid, vårt gnet är ingen naturlag. Före den agrara revolutionen ägnade människor knappt 20 timmar per vecka åt att jaga och samla mat. För snart 100 år sedan spådde nationalekonomen John Maynard Keynes att den snabba tekniska utvecklingen och ökad produktivitet skulle föra arbetstiden tillbaka till den nivån, och att nu, i början av 2000-talet, skulle det räcka att arbeta 15 timmar per vecka.

Men trots att utvecklingen gått snabbare än vad Keynes kunde föreställa sig, har arbetsveckan bitit sig fast vid 40 timmar, om inte mer. I Kina finns företag som följer 996, det vill säga jobb från 9 till 21, sex dagar i veckan. Samtidigt växer klyftorna.

Kan pandemin och klimatkrisen få världen att ändra kurs? Suzman öppnar med sitt historiska perspektiv våra ögon för möjligheten.