”Avtal om neutralitet skulle minska Ukrainas självständighet”

Hur definieras neutralitet och hur förhåller sig Sverige till det?

– Det innebär att ett land inte stödjer någon av sidorna i ett krig. För Sveriges del är den officiella formuleringen ”alliansfrihet i fred, för neutralitet i krig”. För att göra neutraliteten i krig trovärdig visar man att man inte har några alliansförbindelser i fredstid.

– Sverige har en unik position eftersom vi själva har valt att vara neutrala och vad denna neutralitet ska innehålla. Vi har ingen avtalsfäst neutralitet, som exempelvis Belgien före det första världskriget. Då reglerades landets ställning av stormakterna som ”evig” neutralitet. Ett annat exempel är Schweiz vars neutralitet erkänns vid Wienkongressen år 1815.

– På det viset skaffar sig Sverige maximal handlingsfrihet. Det finns ingen stormakt som kan säga till oss att vi bryter mot något avtal om neutralitet. Även om vi har överenskommelser med Nato eller USA så är vi inte tvingade att ställa upp för någon annan, och kan på det viset inte tvingas in i en konflikt.

Har vi inte förbundit oss att hjälpa andra EU-länder om de drabbas av en konflikt?

– Europeiska unionen har en solidaritetsklausul, men om man skärskådar den så finns där fortfarande en valfrihet kvar. Det är inte säkert att andra medlemsländer ställer upp för oss, eller att vi ställer upp för dem, vilket skiljer sig från Nato:s artikel 5 som är starkt bindande.

– Men just nu är Sverige inte neutralt. Rysslands aggression bryter mot FN-stadgan och Sverige ställer upp för FN, folkrätt och EU som ett led i den egna säkerheten. Sverige är dock ändå inte part i konflikten, och är fortfarande alliansfritt.

Under pågående fredsförhandlingar har Ryssland krävt att Ukraina ska bli neutralt, och pekat på Sverige som ett gott exempel. Vad tänker du om det?

– Neutralitet i ett avtal med Ryssland minskar Ukrainas självständighet och bryter mot den svenska modellen. En kompromiss vore att skriva in någonting om neutralitet i Ukrainas egen författning, och det finns uppenbarligen en viss kompromissvilja från Ukrainas sida då Zelenskyj verkar kunna tänka sig att lägga detta med Natomedlemskap åt sidan. Om det räcker för rysk del vet jag inte.

– Men ett avtal med Ryssland ger landet en rättslig grund att lägga sig i, och det är den inskränkningen man inte vill ha. Finland hade ett sådant avtal med Ryssland från år 1948 till 1992, vilket gav Ryssland möjligheten att påpeka ”Vi gillar inte det ni säger i media just nu” eller ”Vi gillar inte den där presidentkandidaten” och så vidare.

Har länder historiskt sett gynnats eller missgynnats av att vara neutrala?

– För Sverige har det definitivt lönat sig. Det har gett oss 200 år utan krig, då vi klarade oss från både första och andra världskriget, samt det kalla kriget. Därför är det inte konstigt att det även har varit en populär politik.

– Den svenska tolkningen är att vi tidvis har haft ett tillräckligt starkt försvar för att klara oss själva, samt en förmåga att göra diplomatiska manövrar, små eftergifter – och kanske även ha haft tur. Det är svårt att vara neutral, och ju närmare en stormakt man ligger desto svårare är det.

Du nämner eftergifter, menar du exempelvis hur vi hjälpte Tyskland under andra världskriget?

– Vi tillät tyskarna att transportera soldater genom landet vilket var ett avbrott i neutralitetspolitiken, tycker jag. Men det var en nödvändig eftergift, sade man då. Trovärdigheten i neutraliteten tycks ändå ha klarat sig i förhållande till de stormakter det då gällde. Det har varit den svenska linjen: En neutralitet som är tillräckligt trovärdig, men också tillräckligt pragmatisk.

Tycker du att Sverige borde gå med i Nato?

– Jag tycker att debatten saknar elementet med handlingsfrihet. Med en allians låser vi oss. Frågan är om vi då skapar mer säkerhet än om vi håller fast vid linjen med maximal handlingsfrihet.