Ledde minskad befolkning till Lilla istiden?

De sjukdomar som européerna förde med sig lär ha decimerat den amerikanska ursprungsbefolkningen kraftigt. En konsekvens blev att stora arealer brukad jord växte igen. Ungefär samtidigt inträffade den så kallade Lilla istiden och det har hävdats att det finns en koppling. Stämmer det – ledde ökad fotosyntes till ett kallare klimat?
/Rolf Insulander

Publicerad 2022-05-29

Återförskogningen och sänkt koldioxidhalt kan bara delvis förklara Lilla istiden.
Bild: Getty images

Svar av Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i både historia och naturgeografi vid Stockholms universitet

Det stämmer att sjukdomar från Gamla världen decimerade ursprungsbefolkningen i Nya världen med uppåt 90 procent: från 60–80 miljoner invånare i Nord- och Sydamerika runt år 1500 till bara runt sex miljoner runt år 1600. Majoriteten av kulturlandskapet i Nya världen återgick till ett naturlandskap med bland annat omfattande återförskogning. Det medförde att halten koldioxid i atmosfären sjönk med mellan 7 och 100 ppm under loppet av 1500-talet. Maximalt kan det ha bidragit till en ungefär 0,15-gradig sänkning av den globala medeltemperaturen under kanske uppåt hundra år.

Denna minskning av koldioxidhalten i atmosfären, och den möjliga, högst måttliga, nedkylning den orsakade, är emellertid inte huvudorsaken till Lilla istiden. Denna kalla klimatperiod hade inletts redan strax före år 1300. Lilla istiden förklaras bäst huvudsakligen genom en kombination av ovanligt många kraftiga vulkanutbrott, som slungade upp aerosolpartiklar i stratosfären och som minskade den solinstrålning som nådde jordytan, och ett antal långa perioder av ovanligt låg strålningsenergi från solen. Även variationer i jordens klimatsystem som inte berodde på några yttre drivkrafter, bidrog till nedkylningen.

Fråga en forskare

Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se

Sammanfattningsvis kan återförskogningen av Nya världen, och den sänkta koldioxidhalt som den medförde, bara till en liten del förklara nedkylningen under Lilla istiden. Intressant nog var Lilla istiden på de flesta håll emellertid som kallast just runt år 1600 och det är tänkbart att den sänkta koldioxidhalten bidrog till detta.

Miljö & klimat

Så kan du hjälpa forskarna att mäta våren

Under Valborgshelgen är det dags att rapportera vårtecken i årets upplaga av Vårkollen. En blomma att hålla utkik efter är vitsippa.

medborgarforskning

Svenska forskare avslöjar gåtan bakom kolsänkor

Skogar och våtmarker lagrar kol från atmosfären och kallas därför för naturliga kolsänkor. Men hur kommer det sig att molekylerna är så motståndskraftiga? Svenska forskare har knäckt mysteriet.

växthusgaser

Permafrosten ska hålla fröerna vid liv i 100 år

Kan ett frö fortfarande gro efter att ha förvarats 100 år i permafrost? Det vill forskaren Åsmund Asdal och hans kollegor ta reda på. 35 år in i experimentet ser det ganska lovande ut.