Nygammalt läkemedel kan hjälpa mot sömnapné

Personer med sömnapné får flera korta andningsuppehåll medan de sover. Obstruktiv sömnapné är den vanligaste varianten och beror i regel på att de övre luftvägarna täpps till.

Sjukdomen har en rad negativa hälsoeffekter, inte minst en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Jakten efter ett läkemedel mot sömnapné pågår världen över, och nu visar forskare vid Göteborgs universitet upp en kandidat som tycks ha god effekt utan allvarliga biverkningar.

Läkemedlet innehåller substansen sulthiame. Det tros kunna stabilisera andningen hos patienter med sömnapné genom att hämma ett enzym kallat karbanhydras. Preparatet används redan i dag för att behandla epilepsi hos barn.

I studien vid Göteborgs universitet ingick drygt 70 patienter med medelsvår till svår sömnapné. De slumpades till läkemedel alternativt placebo i tablettform under fyra veckor. Drygt 60 patienter fullföljde behandlingen. Varken deltagare eller forskare visste vem som fick vad medan studien pågick.

Forskarna provade en hög och en låg dos sulthiame, som båda var betydligt mer effektiva än placebo. Den högsta dosen var mest effektiv och reducerade antalet andningsuppehåll per timme med i genomsnitt 40 procent. Hos vissa mer än halverades antalet andningsuppehåll.

– Det är en mycket kraftfull effekt, säger Jan Hedner, professor i lungmedicin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Han tillägger dock att man inte bör fokusera allt för mycket på antalet, då någon med många andningsuppehåll per natt kan ha få symtom och tvärtom.

Sex personer hoppade av studien på grund av biverkningar, som var vanligast i gruppen med högst dos. Biverkningar inkluderade bland annat huvudvärk, lufthunger och parestesi, det vill säga förnimmelser i huden, exempelvis stickningar.

Forskarna vill på sikt erbjuda ett enklare alternativ till dagens behandlingar med andningsmask eller bettskena. Dessa bärs under natten och öppnar luftvägarna men kan kännas obekväma och tenderar att användas mer sällan än de borde.

En begränsning med studien är att den pågick under en relativt kort period och med få deltagare. Det går därför inte att uttala sig om långtidseffekter på deltagarnas hälsa. Huvudsyftet var dock att studera läkemedlets säkerhet – studier av dess effektivitet blir nästa steg, säger Jan Hedner.

– I december år 2021 startade en studie med uppåt 400 individer i Spanien, Frankrike, Tyskland, Belgien och Tjeckien. Där får vi en chans att verifiera våra fynd, men med mycket större statistisk kraft.

Om resultaten håller är det en fördel att läkemedlet redan finns på marknaden för epilepsi, då det snabbare kan godkännas även för sömnapné.

Studien om läkemedelsbehandling mot sömnapné publicerades i tidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine.