Att debattera bör ge merit

Publicerad

Vad tycker du om Forskning & Framsteg? Mejla mig och delta i vår läsarenkät!
Bild: Martin Stenmark

I maj var första gången som Forskning & Framsteg var med på Stockholms bokhelg, en bokfestival som är utspridd över huvudstaden. Det blev ett par dagar fyllda med intensiva scensamtal, här kan du se dem i efterhand. Många forskare fanns på programmet och nästan alla samtal hakade i aktuella samhällsfrågor.

En panel som jag deltog i handlade om forskarens roll i offentligheten. Alla vi på scenen höll med om att forskare bör ta – och ges – större plats, men att det finns olika hinder. Flera påminde om att det inte är någon akademisk merit att svara på journalisters frågor, skriva i tidningar, ge ut populärvetenskapliga böcker eller föreläsa för allmänheten. Med en ökad fixering vid antalet vetenskapliga publiceringar hamnar den så kallade tredje uppgiften lätt i skymundan.

Detta lyftes också fram på Vetenskapsrådets forskningspolitiska dag i början av juni. Under en programpunkt ombads publiken ge förslag på hur forskare bättre ska kunna nå ut. Vart och vartannat förslag handlade om att det, precis som att man räknar publiceringar i vetenskapliga tidskrifter, måste bli meriterande att bidra med sin kunskap till det offentliga samtalet.

Vi på Forskning & Framsteg satsar numera särskilt på att få forskare att delta i debatten utifrån sin forskning. I nummer 6/2022 argumenterar schizofreniforskaren Åsa Konradsson Geuken för att sluta förskriva psykosmediciner som kan öka risken för bröstcancer. Och arkeologerna Liv Nilsson Stutz och Jonny Geber replikerar på förra numrets inlägg om återlämnande av mänskliga kvarlevor, en laddad fråga där forskningens och urbefolkningars intressen kan hamna i konflikt.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

I en längre fördjupning skriver genetikern Leif Andersson om hur Gregor Mendels experiment med ärtor fortfarande kan bidra till framsteg. Och psykologiforskaren Andreas Olsson skriver om hur djupt ”vi och dom”-tänkandet finns inbyggt i våra hjärnor – och hur vi genom att bli medvetna om det kan frigöra oss från fördomar och polarisering.

Alla dessa artiklar bygger på kunskap som inte skulle nå allmänheten om inte forskarna tog sig tid att berätta om och dra slutsatser av sin forskning när vi journalister hör av oss.

Det borde vara en merit.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor