Isbjörn på isflak

Bild: Getty images

Kriget hindrar klimatforskningen

Rysslands invasion har omedelbara konsekvenser för forskare i Ukraina. Kriget försvårar också för forskning långt bortom båda ländernas gränser.

När Ryssland invaderade Ukraina utlyste universitetet i Poltava två veckors avbrott i undervisningen. Sedan körde de i gång igen, om än på distans, så som studenterna redan hade fått vänja sig vid under pandemin. Just här kan forskare fortsätta att utföra sitt arbete om än inte riktigt under samma förutsättningar som tidigare.

– Vi har inte haft några problem med att bedriva forskning här, bara problem med att hysa in lärare från det närbelägna Charkiv, vars hus har blivit förstörda, berättar professor Tamara Sakhno i ett mejl till Forskning & Framsteg.

lektionssal i bombad skola
Ukrainska skolor och universitet har attackerats av Ryssland.
Bild: TT-bild

Konsekvenserna varierar beroende på hur ut­satta olika städer är för direkta stridigheter. I början av mars träffades universitets­byggnader i Char­kiv av raketeld. Bland annat skadades en nybyggd experimentanläggning för neutron­forsk­ning. Fladdermusforskare i Charkiv fick också lov att släppa ut alla djur som de höll i ett rehabiliteringscentrum och biologiska fältstudier blir inte av.

Uppskjuten folkräkning

En annan konsekvens för forskningen är att viktiga statistiska undersökningar inte genomförs. Thomas Rosén är universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Han berättar om en folkräkning i Ukraina som blivit försenad gång på gång, först av pandemin och nu av kriget. Statistiken behövs bland annat för att förstå för­hållandena mellan ryskan och ukrainskan.

Thomas Rosén är universitets­lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.

– Vi som arbetar med ukrainska och ryska tvingas att uttala oss om språkförhållandena i Ukraina baserat på data från 2001. Man drar sig i det längsta för att säga något alls, med tanke på att språk­situationen med säkerhet har genomgått betydande förändringar under de gångna 20 åren, skriver Thomas Rosén i ett mejl.

En nyckelperson i hans pågående forsknings­projekt bor i Ukraina och kan för närvarande inte göra något arbete alls, vilket försenar det projektet.

Påverkar forskning globalt

Dagens forskning är så internationell att kriget får många återverkningar inom olika områden över hela världen. Den 2 mars uppmanade regeringen svenska lärosäten att avbryta alla samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus, och många andra länder och forskningsorganisationer har gjort likadant. Det här innebär en stor omställning för forskare som Thomas Rosén. Nu har han inte tillgång till arkiv och bibliotek, eller till konferenser och forskarmöten, vare sig i Ryssland eller Belarus – och som sagt i praktiken inte heller i Ukraina.

Det är svårt eller omöjligt att få en överblick över vilken forskning som drabbas. Universiteten har inga kompletta listor över vilka samarbeten som involverar vilka länder. När F&F frågar runt bland lärosätena verkar de områden som påverkas mest inom humaniora och samhällsvetenskap inte oväntat vara sådant som Thomas Rosén sysslar med: slaviska språk och relaterad kultur och idéhistoria. På den naturvetenskapliga sidan har forskning om miljö och klimat i Arktis fått ställa om kraftigt.

Isbrytaren Oden skulle åka till den ryska delen av Arktis nästa år. Expeditionen kommer nu inte att genomföras som planerat.
Bild: Stockholms universitet

Inställd expedition till ryska Arktis

Birgit Wild skulle ha varit en av ledarna för en stor forskningsexpedition till den ryska delen av Arktis med den svenska isbrytaren Oden nästa år. Den här expeditionen kommer nu inte att genomföras enligt den ursprungliga planen.

Birgit Wild är biträdande lektor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

– Den ryska attacken mot Ukraina är förfärlig, och det är mycket viktigare än effekten på min personliga forskning. Jag vill bara vara tydlig med det, säger Birgit Wild, biträdande lektor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Samtidigt är det en stor förlust att förlora tillgången till stora delar av Arktis. De nordligaste delarna av jorden påverkas mest och förändras allra snabbast av klimatförändringarna.

– Arktis innehåller också enorma mängder kol, både i marken och i havet. Frågan är vad som händer med det här kolet, säger Birgit Wild.

Hon berättar om viktiga data som de nu inte kommer att kunna samla in. En av de saker expeditionen skulle undersöka var metanhydrat, metanhaltig is, på undervattenssluttningarna i det ryska Arktis. Det finns tecken på att havsströmmar håller på att skifta så att varmare vatten från Atlanten kommer in i de arktiska områdena. Risken är att metanhydratlagren rubbas, vilket kan leda till att mängder av den mycket kraftfulla växthusgasen metan läcker ut. Men ingen vet om detta faktiskt håller på att hända eller inte.

– Problemet är unikt för det här området. Och det är ett stort område, så om utsläppen av metan ökar där spelar det stor roll, säger Birgit Wild.

Det finns många starka forskargrupper inom Ryssland som kan fylla i där forskare från andra länder nu inte kommer att samla data. Men de kommer då att ha mindre resurser och möjligheter än i de internationella samarbetena. Än så länge är det oklart hur det kommer att fungera med delning av data, och så vidare.

Så stöttas ukrainska forskare i exil

Det internationella forskarsamhället har gjort många insatser för att stötta dem som lämnat landet, så att många ska kunna fortsätta med sin forskning. I Sverige har Kungliga Vetenskapsakademien och flera andra forsknings­finansiärer utlyst särskilda sti­pe­ndier för att betala forskare från Ukraina som hittar plats inom en svensk forskargrupp.

På vissa håll har det gått mycket fort och forskare som flytt har nästan genast kunna börja arbeta i Sverige. Samtidigt har det uppstått en diskussion om hur reglerna för anställningar egentligen fungerar. Är det tillåtet att kringgå den normala processen med utlysningar av tjänster, och kan en viss tjänst vikas för någon med ett visst ursprung? Helt klart finns en utbredd vilja att hjälpa och engagera sig för utsatta kolle­gor.

Ryska forskare kan isoleras

Ryska forskare riskerar att bli allt mer isolerade. Det finns tecken på att kraven på forskare i Ryss­land att publicera sig internationellt kan komma att tas bort. Ukrainska forskare har begärt av några stora tidskriftsförlag att de ska utesluta ryska forskare och ta bort ryska tidskrifter ur sina databaser, men så har det inte blivit.

Hittills är det bara några få tidskrifter som bojkottar artiklar av ryska författare. Att dela upp forskarvärlden och hindra utbytet av idéer skulle vara skadligt för mänskligheten och planeten, skriver tidskriften Nature på ledarplats.

– Den här sortens forskning kan egentligen bara göras i samarbeten, säger Birgit Wild.

Margareta Johansson är forskare vid Lunds universitet och har i mer än 20 år varit involverad i det stora arktiska forskningsnätverket Interact. Inom Interact finns 89 forskningsstationer i olika länder kring hela Arktis, som forskare kan komma till för att göra sina undersökningar. Nu har alla planerade besök till ryska stationer ställts in för den kommande sommarsäsongen. Samma sak gäller för ryska forskare som skulle besöka andra länder.

Margareta Johansson vid Lunds universitet har i mer än 20 år varit involverad i det arktiska forskningsnätverket Interact.

– Om det kan bidra till att det kan bli fred snabbare så tycker vi att det är bra. Men det är väldigt tragiskt, för det påverkar så många. Vi behöver data för att kunna anpassa oss till klimatförändringarna i framtiden, det behöver vi alla, säger Margareta Johansson.

Kontakt med enskilda forskare

Under tiden som samarbetena med ryska universitet och statliga institutioner ligger på is kan forskarna fortfarande kommunicera med sina personliga kontakter. Både Birgit Wild och Margareta Johansson är väldigt försiktiga med hur de pratar om sina ryska kollegor. Det är inte forskarna som har startat kriget, men det är svårt att veta om det finns risker med att uttala sig på det ena eller andra viset.

Förhoppningen är hur som helst att kunna ta upp samarbetena igen, när situationen förändras.

– Jag hoppas innerligt att vi kan hålla de här broarna öppna som vi har byggt upp under lång tid, men det är så svårt att veta.

Om det blir långvarigt vet hon inte hur mycket skada det blir.

– Det som händer i Arktis, det påverkar hela världen, så enkelt är det. Det stannar inte där, säger Margareta Johansson.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor