Så funkar kroppen i en allt varmare värld

På en savann i norra Uganda drabbas vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren av ett värmeslag. Hon ser ingenting, har mördande huvudvärk och tror att hon ska dö. Efteråt bildas brännblåsor på huden.

I sin populärvetenskapliga bok Hetta undersöker hon hur människan förhåller sig till värme. Personliga berättelser varvas med forskarintervjuer och hon förklarar bland annat varför vi svettas och hur värmeregleringen fungerar hos djur.

För stora delar av världens be­folk­ning är klarblå himmel en för­bannelse snarare än en välsignelse. I flera länder uppgår temperaturen regelbundet till cirka 50 grader. Med klimatförändringarna väntas värmeböljorna bli ännu vanligare. Kanske kommer vi att namnge dem på samma sätt som stormar.

När jag skriver det här visar termo­metern 32 grader i Sverige. Två av tre svenska kommuner saknar beredskap mot värmen. Äldre, yngre, gravida och fattiga tenderar att drabbas hårdast. Förorter med mycket betong och asfalt som absorberar värme kan bli sju grader varmare än näraliggande områden i samma stad. Det är skräm­mande läsning.

Stora delar av boken tillkom under pandemin då det rådde stränga in­rese­­förbud till många av världens varmaste länder. I stället testar Izabella Rosengren att basta och promenera sig till olika slutsatser på hemmaplan och då blir det ganska tunt. En bit in i boken lyckas hon resa till Iran och Grekland och det fungerar bättre. Om det är något jag saknar är det en diskussion om värmeböljornas allvarliga konsekvenser för den globala matproduktionen och svårigheterna att utrota världens hunger i en allt varmare värld.