Snart kan kräftan slippa lida

Det saknas djurskyddslagar som reglerar hur humrar och andra kräftdjur ska hanteras innan de landar på våra tallrikar. Att koka dem levande är en dålig idé, enligt forskare.

Publicerad
kräfta sträcker ut klorna

Kräftdjur känner smärta på samma sätt som däggdjur. En ny studie ska ge svar på vilket som är det skonsammaste sättet att avliva dem.
Bild: Getty images

Länge trodde man att fisk och kräftdjur inte reagerar på smärta på samma sätt som människor och andra däggdjur. De senaste åren har den bilden ändrats.

Både räkor och krabbor upplever smärta och stress när de skadas. I en rysk studie reagerade till exempel krabbor omedelbart på smärta i klon genom att intensivt gnugga det drabbade området. Forskare observerade också andra beteendeförändringar samt rubbningar i det centrala nervsystemet.

Lynne Sneddon vid Göteborgs universitet.
Bild: Privat

– Tvångsborttagning av en krabbas klo är jämförbar med tvångsborttagning av ett ben från en ko eller en kyckling. Krabbor kan inte uttrycka sig eller göra ansiktsuttryck som andra djur, men de fysiologiska tecknen på smärta indikerar lidande på liknande sätt, säger Lynne Sneddon, som är forskare vid Göteborgs universitet och expert på hur fiskar, kräftdjur och bläckfiskar upplever smärta.

Strängare regler i andra länder

Att koka humrar levande är förbjudet i bland annat Schweiz, USA och Nya Zeeland och klassas som djurplågeri. Ett förbud utreds också i Storbritannien. I Sverige saknas liknande lagar. Här är det också tillåtet att binda humrarnas klor för att förhindra att de skadar varandra eller människor.

– Hummer är ett ensamt djur som inte lever med andra. Att få sina klor ihopbundna kan mycket väl vara stressande för djuret. Särskilt när det hålls i närheten av andra humrar, säger Lynne Sneddon.

Undersöker nya avlivningsmetoder

År 2003 var Lynne Sneddon först i världen med att konstatera att fisk har nociceptorer. Det är nervceller specialiserade på att upptäcka smärta. Dessa återfinns även hos människan och kallas ibland för smärtreceptorer.

I ett nytt forskningsprojekt ska hon ta reda på om dessa nociceptorer också kan hittas hos kräftdjur. Hon ska utreda hur tio arter reagerar på smärta samt fastställa det mest humana sättet att avliva djuren. Hon kommer också att undersöka olika metoder för smärtfri bedövning. Sista steget blir att avgöra om kräftor, räkor, humrar och krabbor rentav smakar annorlunda med en mer human avlivningsmetod. Att koka djuren levande innebär höga stressnivåer som i sin tur också kan ha påverkan på köttet.

Sedan tidigare är det känt att en fisk som mår bra också smakar bättre. Är fisken stressad, lever i fel vattenkvalitet eller får fel foder så märker konsumenten det.

– Om den mer humana metoden får kräftdjuren att smaka bättre ökar chanserna för att industrin och privatpersoner ska ta till sig av det här. Tyvärr tror jag att människor har lite svårt att sympatisera med de här djuren, kanske eftersom de har ett hårt skal och ser så annorlunda ut. Förhoppningsvis kan min forskning förändra hur allmänheten känner inför dessa viktiga djur så att kan behandlas bättre, säger Lynne Sneddon.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor