Vikingatida kvinnograv på fjället en sensation

Antalet forntida gravar i fjällvärlden är över huvud taget få. Gravar utan röse, hög eller någon annan markering, som den nu hittade, är extremt ovanliga. Ett drömfynd, helt enkelt.

– Det kan man ju lugnt påstå. Det finns över huvud taget lite gravar i fjällen, och det här är den första kvinnograven från vikingatid som hittats i Jämtland, vilket gläder mig extra mycket, säger Jamtlis chefsarkeolog Anders Hansson.

Graven hittades tack vare Eskil Nyström från Stockholm, som fjällvandrade i fjol och fann ett stort smycke av en ren slump. Det var ett rundspänne från 800-talet i sensationellt bra skick, trots att det legat alldeles ytligt under bärriset i 1 200 år.

– Jag tog upp en sten för att stormsäkra mitt tält, och då låg det där under. Jag kunde inte tro att det skulle vara så gammalt. Det blev liggande hemma, men så lade min pappa ut en bild på Facebook och den spreds bland arkeologiintresserade som blev eld och lågor. Jag kontaktade länsstyrelsen i Jämtland, där de blev helt lyriska, berättar Eskil Nyström.

Tack vare att bilden han tog på sin tältplats var geotaggad kunde arkeologerna lätt hitta dit. Under torsdagen den 18 augusti undersökte de platsen snabbt och hittade även ett lager med aska och brända ben samt en oval spännbuckla. Både rundspännet och spännbucklan är typiska smycken för den vikingatida kvinnodräkten, och tyder på hög status. Graven ska grävas ut nästa år, då vädret är för opålitligt på kalfjället så här års.

Tidigare har fem vikingatida gravar hittats i Jämtlandsfjällen, samtliga mansgravar med svärd, pilspetsar och andra gåvor typiska för män. Inte heller de har något röse eller annan markering.

Ett annat vikingatida spänne har tidigare hittats en halvmil från platsen, och arkeologerna söker nu efter var det kan förvaras. Närmsta kända vikingatida grav finns någon mil bort. Spår efter samiska bosättningar finns i området, medan någon vikingatida boplats med långhus finns inte närmare än vid Storsjön.

Det är oklart om det rör sig om en samisk grav eller inte. Det var täta kontakter mellan samer och bygden kring Storsjön, och många samer var rika.

Varför kvinnan begravdes på kalfjället är inte heller känt.

– Det är en religiöst och socialt en korrekt begravning. Man har gjort ett gravbål, bemödat sig om att kremera den döda, men inte gjort något monument. Alla de här fjällgravarna ligger utefter antingen kända vandringsleder eller stråk där man ser att man kan gå för att ta sig mellan olika platser, säger Anders Hansson.

Jämtland, särskilt Storsjöbygden, var mycket rik under järnåldern tack vare framför allt en stor järnproduktion. Järnmalm togs upp i många myrar och smågruvor, förädlades till järn och såldes vid kusten. (Se artikel om Norrlands arkeologi).

Eskil Nyström har fått blodad tand och vill lära sig mer om järnåldern. Om möjligt vill han gärna besöka utgrävningen nästa år.