Barn i rika länder får sämre kost än vuxna

Jämfört med 1990 har världens befolkning inte blivit särskilt mycket hälsosammare. Det visar en amerikansk studie publicerad i Nature Food, som bygger på uppskattningar om matvanor i 185 länder och totalt 1 100 studier hämtade ur databasen Global Dietary Database.

– Det är bra att man lyfter detta, men jag är inte förvånad. Vi vet att många i världen äter för mycket rött kött, dricker för mycket läsk och får i sig för lite grönsaker och fullkorn, säger Anna Karin Lindroos, forskare och nutritionist vid Livsmedelsverket.

Måttet på kostkvalitet som användes i studien var AHEI, Alternative Healthy Eating Index, där siffran 100 är bäst och 0 sämst. 2018 snittade världens befolkning på 40,3, en mycket liten förbättring jämfört med 1990, då siffran landade på 38,8 globalt.

Mest hälsosamt äter man enligt studien i Vietnam, Iran, Indonesien och Indien. Sämst äter man i Brasilien, Mexiko, USA och Egypten.

USA är dock ett av de länder där man på senare år verkar ha blivit lite mer intresserade av att följa kostråd, ett intresse som däremot verkar ha svalnat i Japan.

Trots att många svenskar har anammat trendig specialkost på senare år betyder det inte att vi överlag har en mer hälsosam diet än den typiske världsmedborgaren. Svenska vuxna har till och med en något mindre hälsosam diet än världsgenomsnittet enligt måttet AHEI. Och svenska barn verkar äta något sämre än barn i Norge och Finland, enligt samma mått.

Anna Karin Lindroos är tveksam till om det verkligen kan stämma att svenska barn äter sämre än barnen i våra grannländer.

– I Sverige får barn bra mat i skolan. I Norge äter man mer bröd så det kan ha gett landet högre poäng på fullkorn, en viktig komponent inom AHEI. Men mer detaljerad information om barnens matvanor behövs för att kunna säga något om skillnaderna, säger hon.

Hon tycker egentligen inte att studien ska användas för att jämföra enskilda länder.

– Forskarna har gjort sitt bästa, men metoden som de har använt är grov. Ländernas poäng påverkas också av hur bra data man har och den varierar, säger hon.

Snarare är det intressant att se trender som är generella över hela världen, menar hon. I stora delar av världen gäller att ju högre utbildning desto mer nyttig mat får man i sig. Kvinnor äter också överlag bättre än män.

Det är också tydligt att barn från runt fem års ålder i många länder – framför allt i den rika delen av världen – äter sämre än vuxna.

– Det är skrämmande att det ser ut så här globalt. Jag tror att barn får låga poäng för att de är dåliga på att äta grönsaker och fullkorn. Men bland vuxna vet vi att matvanorna ofta blir bättre med åren. Äldre vuxna äter bättre än yngre vuxna, det ser man både globalt och i Sverige.

Varför är det så svårt att få folk att följa kostrekommendationer?

– Jag tror att vi har haft för mycket fokus på individen. En del är bra på att ta till sig kostråd, medan andra inte är det – och hälsoklyftorna ökar. Vi behöver hitta sätt att nå de socioekonomiska grupper som behöver råden bäst. Och vi behöver skapa ett samhälle där det är lätt att välja rätt, säger Anna Karin Lindroos.

Forskarna bakom studien ska nu undersöka kopplingen mellan dålig kost och uppkomsten av stora livsstilssjukdomar runt om i världen, samt hur olika riktlinjer och kostrekommendationer skulle kunna påverka förekomsten av sjukdom.