Bild: Getty images

Blodprovet avslöjar cancer

Enligt en stor brittisk studie kan ett nytt test hitta upp till 50 olika cancertyper. I Sverige är Socialstyrelsen avvaktande.

Premium
Publicerad

Jakten på ett blodprov som kan hitta och identifiera flera olika cancersjukdomar har länge gäckat cancerforskningen. Idén bygger på att alla tumörceller precis som resten av kroppens celler har kontakt med blodomloppet. För cancerceller beter sig som friska celler. De delar sig, dör och ersätts kontinuerligt och i det här ständiga kretsloppet läcker cellernas dna ut i blodet. Dna-bitarna som simmar runt i blodet fungerar som ”cancersignaturer”, signaler som vid analys kan särskiljas från friska cellers dna. Signaturerna ger information om vilken typ av cancer det är och var den sannolikt sitter. Analysen kan sedan snabba på nästa steg i cancerutredningen där vävnadsprov tas direkt på den misstänkta tumören.

Björn Reinius är senior forskare på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet i Stockholm.
Bild: Karolinska institutet

Att utveckla tekniken så att den med tillräcklig precision tolkar signaturerna och ger tillförlitlig information har visat sig svårt. Men under de senaste åren har en amerikanska teknik – Galleri – visat sig så lovande att brittiska myndigheter kallat testet för en potentiell ”gamechanger” som kan förändra hela cancersjukvården. Hösten 2021 drog britterna i gång en studie inom sin offentliga hälso- och sjukvård för att undersöka om blodprovet kunde hitta cancer hos personer redan innan de har symtom. Sedan dess har över 6 600 frivilliga britter över 50 år lämnat blodprover som analyserats med testet inom ramen för studien som heter Pathfinder.

Kan hitta 50 cancertyper

Resultaten har inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift men i september 2022 redovisades de vid en konferens för cancerläkare i Paris, och de har kommenterats i bland annat British Journal of Medicine, BMJ. Resultaten är så positiva att den svenska cancerforskaren Björn Reinius tror att det kommer att dröja högst tio år innan vi har ett nytt screeninginstrument tillgängligt för sjukvården.

– Det stora med det här testet är dess enkelhet. Ett enda blodprov hittar runt 50 olika cancertyper. Det här är ett helt nytt sätt att screena efter cancer, säger Björn Reinius, som är senior forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet i Stockholm.

I Pathfinderstudien hade Galleri signalerat cancer hos 92 personer och vidare utredning visade att resultatet var helt korrekt hos 35 av dem. Men det som forskarna tyckte var mest spännande var att testet också hittar cancertyper som det i dag saknas screeningmetoder för. Här har testet potential att göra störst skillnad, om det kan hitta tumörer med diffusa svårlokaliserade symtom och som därför oftast upptäcks för sent och då är svåra att behandla.

6 600 frivilliga britter över 50 år har lämnat blodprover som analyserats med Galleri-testet inom ramen för studien.
Bild: NHS

Storbritannien förbereder nu för nästa steg. Under det kommande året lämnar drygt 140 000 britter blodprover i en ny randomiserad studie, som förväntas blir den som slutgiltigt ska ta Galleri i mål för ett godkännande för användning. Vid bra resultat lämnar ytterligare en miljon personer blodprover under 2024–2025. Hälften av proverna kommer att analyseras med Galleri medan de övriga sparas. Slutligen kommer de två grupperna att jämföras avseende fram­skriden cancersjukdom. Det som förväntas är att förekomsten av framskriden cancer är lägre i gruppen som testats med Galleri då testet ska ha hittat dem som drabbats i ett tidigt skede. I sin helhet är studierna klara först 2030.

Renske Altena är biträdande överläkare i onkologi och internmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset.
Bild: Karolinska institutet

Renske Altena är biträdande överläkare i onkologi och internmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Hon påpekar att testet aldrig kommer hitta all cancer, utan ska ses som ett komplement.

”Ingen screening är 100-procentig”

– Ingen screeningmetod är 100-procentig. Även om man testas med Galleri varje år så kommer den inte hinna fånga upp snabbväxande aggressiva tumörer, säger hon.

Här i Sverige har Storbritanniens satsning på Galleri följts med stort intresse och för ett år sedan gav regeringen Socialstyrelsen uppdraget att analysera satsningen och beskriva när något liknande blir aktuellt i Sverige. I juni kom Socialstyrelsens råd, att avvakta britternas resultat.

Anders Aspegren på det statliga forskningsinstitutet Rise utvärderade Storbritanniens initiativ för Socialstyrelsens räkning.
Bild: Rise

Anders Aspegren på det statliga forskningsinstitutet Rise utvärderade Storbritanniens initiativ för Socialstyrelsens räkning. Hans högst personliga åsikt som forskare är att det hade varit spännande om Sverige valt samma väg och börjat testa Galleri inom ramen för studier.

– Om Sverige vill ligga i framkant och verkligen hänga med så borde vi komma i gång med Galleri, för det som är kvar innan testet kan användas inom screening är att göra det mer träffsäkert. Det enda sättet att nå dit är att testa på, säger han.

Enligt Anders Aspegren är den stora styrkan med Galleri att företaget Grail, som äger testet, satsat på stora studier och här borde Sverige bidra. Men, säger han, med de stränga krav som Socialstyrelsen ställer på hur ett screeninginstrument ska utvärderas innan det kan införas, så var det här det enda beslut som de kunde ta. Framför allt kräver de att instrumentet ska vara väl testat och utvärderat i stora randomiserade studier och det är det inte. 

Tillsammans med en kollega från Rise så har han räknat på hur många med cancer som skulle kunna hittas med Galleri, av dem som inte hittas i dag med de metoder som finns tillgängliga nu.

Upptäcker cancern i tidigt skede

– Hos personer över 40 år får varje år cirka en person av 100 diagnosen cancer. Förmodligen finns det då tre personer till med cancer som inte hittas och får diagnos det året. Våra teoretiska beräkningar visade att totalt så skulle testet hitta 3 000–5 000 personer till som skulle överleva cancer, förutom de 13 000 som hittas i dag och överlever.

Att fler skulle överleva cancer beror på att Galleri hittar fler i ett tidigt stadium.

– I dag behandlas runt 40–45 procent med cancerdiagnos i ett sent stadium av sin sjukdom, att jämföras med endast sex procent som skulle behandlas i sent skede enligt våra beräkningar. Det om man inför årlig Galleri-screening hos personer 40 år och äldre och såvida det finns lämplig behandling att erbjuda vid tidigare ställd diagnos.

Renske Altena håller med om att Galleri är på väg att lyckas, men ännu är det en bit kvar.

– Det finns frågetecken kvar innan Galleri kan användas som screeningmetod, relaterade till kostnaden för testet men också till överdiagnostik. Testet kan leda till det som kallas falskt positiva resultat. Det betyder att man kan få ett resultat som signalerar en cancer, som sen inte kan hittas med kompletterande tester, säger hon.

Enligt Björn Reinius är sekvenseringsbaserad diagnostik av den typ som Galleri-testet bygger på intressant, eftersom just kostnaden för sekvenseringen sjunker drastiskt i och med den snabba tekno­logiska utvecklingen. Men för att minska risken för falska positiva resultat finns inga genvägar.

Så fungerar cancertestet

– Ju fler prover som analyseras och följs upp, desto bättre kommer analysmjukvaran bli på att känna igen de verkliga cancersignaturerna från dna-sekvenseringsdata, säger han. 

Galleri är bara början för den här tekniken, menar Renske Altena, för den kommer att bli betydelsefull även inom andra delar av cancersjukvården.

– Bland annat pågår det studier som visar att den här typen av blodprov lämpar sig väl för att kunna användas för att tidigt upptäcka återfall av cancer, säger hon.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor