Svenska Akademiens ordbok klar efter 140 års arbete

Tisdagen den 31 oktober går det 39:e och sista bandet av Svenska Akademiens ordbok i tryck. Det rymmer ord under bokstäverna Ä till Ö. SAOB-redaktionen, som har sitt säte i Lund, kommer att vara på plats på tryckeriet i Malmö vid det historiska ögonblicket.

– Det känns mäktigt på så sätt att vi får vara med och avsluta arbetet. De flesta som har bidragit till SAOB är döda, säger redaktionschefen Christian Mattsson.

Medan Svenska Akademiens ordlista, SAOL, täcker in det levande svenska ordförrådet i en enda bok, så är SAOB ett betydligt mer omfattande verk. Där beskrivs svenskt skriftspråk från Gustav Vasas tid till nutid.

Uppgiften att skapa en ordbok fanns inskriven redan i Svenska Akademiens stadgar från 1786 och förebilden var den franska ordboken Dictionnaire de l’Académie française, som skrevs av Franska Akademiens ledamöter. Planen var också att Svenska Akademiens ordbok skulle skrivas av ledamöterna och bokstäverna delades upp mellan dem. Arbetet avsomnade dock och efter ytterligare några fruktlösa försök tog akademiledamoten Theodor Wisén år 1883 fram en plan för ordboksarbetet och en fast redaktion inrättades i Lund, där Wisén var professor i nordiska språk. Därefter har arbetet med SAOB pågått kontinuerligt, även om utgivningstakten har skiftat.

Ordboken ger läsaren en uttömmande beskrivning av hur ett orden har använts och förändrats i betydelse över tid. För att ett ord ska tas in ska det ha varit skriftligt belagt i två av varandra oberoende källor, så tillfälliga modeord, eller en tillfällig användning av ett ord, som faller ur bruk efter ett par år finns alltså inte med.

Alla olika användningar av ett ord beläggs med citat ur skriftliga källor. Ordet toalett är till exempel en diminutivform av franskans toile (duk) och syftade på 1600-talet på ett slags dyrbart sidentyg. Snart kom det att beteckna ett litet tyg som inneslöt hygienartiklar, alltså toalettsaker. Ordet kom också att betyda vård av utseende och hygien – man talade då om att göra (sin) toalett. Först mot slutet av 1800-talet kom toalett också att betyda vattenklosett och även användas om ett badrum med wc.

Omkring 24 000 källor ligger till grund för ordboken och nu går även källförteckningen i tryck – den är på 408 sidor.

Den absolut sista artikeln i det avslutande bandet är öxla.

– Öxla är ett gammalt ord som knappt har använts sedan 1570-talet. Det betyder ”föröka” och förekom mest i reflexiv form med betydelsen ”föröka sig”. Ordet är släkt med växa och öka, berättar Christian Mattsson.

Ett exempel på användningen av öxla är i följande citat ur Gustav Vasas registratur från 1548:

”Så att wij gerne wilde haffue .. (älgar) frijtt gångendes på thet the motte öxle sigh och wexe till.”

Att det sista bandet är klart betyder inte att arbetet med SAOB är avslutat. Eftersom språket har fortsatt att förändras behöver ordboken uppdateras och den digitala utgåvan är i behov av omarbetning. Länge var ekonomin hotad men i våras blev det klart med en finansiering på 100 miljoner kronor, vilket bedöms räcka i sju år. Svenska Akademien står för 45 miljoner och resten betalas gemensamt av fyra finansiärer: Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Svenska litteratursällskapet i Finland, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Nu börjar redaktionen om från början och lägger till ord som har tillkommit sedan de tidigare banden färdigställdes. Under bokstaven A finns till exempel inte allergi med, eftersom det ordet inte användes på 1800-talet. Under H kan man däremot hitta höfeber, som var det ord som användes om allergi. Även betydelsen av antenn måste uppdateras eftersom A-bandet gick i tryck ungefär samtidigt som radion uppfanns. Därför står det inte att ordet kan syfta på en mottagare eller sändare av radiovågor, men däremot att antenn används om insekters spröt.

Christian Mattsson hoppas också att användningen av ordet bergsprängare som beteckning på en bärbar stereoanläggning ska komma med. Annars kan texter från 1980-talet bli obegripliga för människor födda senare än så. Slår man upp ordet i SAOB i dag får man bara veta att det betyder en person som spränger berg.

Nästa version av SAOB kommer enbart att vara digital och redaktionen ska också arbeta med att göra den mer tillgänglig.

– Nu är det en kompakt textmassa som är ganska svårläst för andra än språkforskare – det är inte var mans ordbok. Vi ska bland annat skilja informationskategorierna tydligare från varandra och lägga in mer luft, säger Christian Mattsson.