”Vårt förslag var bättre än det Nasa valde”

Sex frågor till Magnus Ivarsson, forskare inom geobiologi och astrobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

1 | Hur fick du idén att skriva Exit jorden?

– Jag har saknat den här boken. Det fanns ingen populärvetenskaplig bok om astrobiologi på svenska, vad jag vet. Jag uppfattar många gånger att astronomi och rymdfart handlar väldigt mycket om raketer, väldigt mycket teknologi. Jag vill lyfta fram biologin och ge den lite utrymme.

2 | Varje kapitel inleds med ett stycke av en fiktiv resa till Mars. Hur kom du på att du skulle ge boken den formen?

– Jag och min redaktör kom på det tillsammans, för att det behövdes en inramning. Jag började leka lite med formatet, och när jag väl hade det i mig gick det väldigt lätt att skriva.

3 | Har du någon förebild när det gäller populärvetenskapligt skrivande?

– Jag tycker väldigt mycket om Merlin Sheldrakes bok Ett sammanvävt liv, om svamparna. Jag tycker att den är väldigt medryckande. Nu håller jag ju själv på mycket med svamp så jag är förstås inte helt objektiv.

4 | Hur blev du själv först intresserad av planeten Mars och av frågan om liv i rymden?

– Det har jag varit ända sedan barnsben. Jag slukade science fiction och där väcktes intresset. Sedan började jag forska om liv djupt i urberget och havsbotten, och den forskning jag bedrev på jorden har jag sedan applicerat på sökandet efter liv – eller spår av liv – på Mars.

5 | Du jobbade med Nasa när de skulle bestämma landningsplats för strövarroboten Perseverance. Hur kom det sig?

– Perseverance hade som mål att söka efter spår av liv, men det var ingen som visste hur det skulle gå till. Vi är den enda forskargrupp i världen som kollar på mikroskopiska fossil i bergarten basalt. Och Mars är i princip bara basalt. Vi har också perspektivet att söka på djupet, och i dag är det nog ingen som tänker sig att vi ska hitta liv på ytan på Mars. Därför blev jag kontaktad och kom med i en arbetsgrupp för Nasa. Vi tog fram ett förslag, men det var ett annat än det som till slut blev valt. Jag tycker att vårt alternativ var betydligt bättre, men det kan man tycka vad man vill om.

6 | Vad skulle du säga är det häftigaste du har upptäckt?

– Jag är geolog i botten, och hade ingen aning om biologi när jag började, men jag insåg att det var fossil eller något biologiskt jag tittade på i de prover jag undersökte från berggrunden på havsbotten. När vi flera år senare insåg att det var svamp som fossilerna representerade, var det en aha-upplevelse som jag aldrig kommer att glömma.

– En annan studie som var mäktig var där vi tittade på de absolut äldsta svamparna i den här typen av miljö. De är två och en halv miljarder år gamla. Det är dubbelt så gammalt som den ålder då man har ansett att svamparnas evolution började.