Så ska astronomer slippa störas av satellitsvärmar

Inom något år kommer det nya Vera Rubin-observatoriet att stå klart i Chile. Under tio år ska det göra högupplösta avbildningar av hela den synliga delen av himlen för att studera supernovor och andra astronomiska fenomen.

Astronomerna har nu tänkt ut en potentiell strategi för att räkna ut hur teleskopet ska riktas för att så få satelliter som möjligt ska störa bilderna. Om satelliternas omloppsbanor är kända kan deras väg över himlen vägas in när observationerna planeras. Genom att offra tio procent av observationstiden beräknar astronomerna att antalet satelliter som syns i bild kan halveras.

Problemet bottnar i att satelliter som befinner sig långt ovanför jordytan kan reflektera solljus även efter solnedgången. I teleskop som gör långa exponeringar för att samla så mycket ljus som möjligt syns satelliterna som ljusa streck över bilden. Det betyder att bitar av bilderna inte går att använda. Är satelliterna för ljusa kan kameran bli bländad så att även bilden utanför satellitstrecken blir sämre.

Företaget Spacex har hittills skickat upp över 3 500 satelliter i konstellationen Starlink som används för att ge bredbandsuppkoppling. Ett annat sådant projekt är Oneweb med flera hundra satelliter. Antalet ökar raskt. För att motverka problemen för astronomin har den Internationella astronomiska unionen inrättat ett centrum för att främja en mörk och tyst himmel. Forskarvärlden för samtal med företagen som bland annat har börjat göra satelliterna mörkare och mindre reflekterande. Astronomerna har också lagt fram en rekommendation om att satelliter av detta slag ska ha banor på mindre än 600 kilometers höjd för att de ska befinna sig i jordens skugga så stor del av natten som möjligt. Samtidigt planeras många tusen nya satelliter vilket gör att det blir svårare att undvika dem.