Sevilla tar täten mot stadsvärmen

År 2022 blev ett år då värme­rekorden avlöste varandra. I Sverige var småländska Målillas temperatur på 37,2 grader Celsius landets högsta sedan 1947. I Stor­britannien översteg tempe­ra­turen för första gången 40 grader Celsius. Och Spanien uppmätte den högsta medeltemperaturen i juli månad sedan mätningarna började göras 1961 – värst drabbat var Sevilla i södra delen av landet där temperaturen flera dagar översteg 42 grader.

I takt med klimatförändringarna förväntas extrema väderhändelser såsom dessa värme­rekord bli allt vanligare, och det blir allt tydligare att åtgärder behöver vidtas för att förbereda inför framtidens hetta. En av de organisationer som engagerat sig i det här området är Washingtonbaserade Arsht-Rockefeller Resilience Center (Arsht-Rock) som har som mål att stärka en halv miljard människors motståndskraft mot värme fram till år 2030.

I Arsht-Rocks programförklaring konstateras att extrem värme är ett dödligt fenomen som bara kommer bli större i takt med ökande växthusgaser i atmosfären och ökande urbanisering. Enligt studien ”Global risk of deadly heat” från 2017 i tidskriften Nature Climate Change beräknas varje år ungefär 30 procent av världens befolkning utsättas för en värme och fuktighet som överstiger kroppens värmereglerande kapacitet och därmed kan vara dödlig. Även om utsläppen av växthusgaser skulle minskas kraftigt uppskattar studiens författare att andelen utsatta kommer öka till nästan 50 procent år 2100.

Människor som bor i städer är extra utsatta eftersom städerna ofta är varmare än omgivande landsbygd. Byggnadsmaterial, cement och metall absorberar och utstrålar värme och avsaknaden av svalkande grönområden bidrar ytterligare till problemet. I och med att drygt hälften av världens befolkning bor i städer är det där insatserna behövs som mest.

Förutom att ta fram riktlinjer och metoder för värmehanteringen i städer runtom i världen lanserade Arsht-Rock förra året ett pilotprojekt, Prometeo, i Sevilla. Projektet är ett samarbete mellan bland annat det spanska meteorologiska institutet AEMET, universitetet i Sevilla och stadens lokala myndigheter. Det syftar till att sprida kunskap om värmens hälsorisker och utveckla åtgärder som minskar den negativa hälsopåverkan. José María Martín-Olalla, lektor i fysik vid universitetet i Sevilla och vetenskaplig företrädare för projektet, berättar om satsningen:

– Värmen är visserligen inget nytt för oss i Sevilla. Vi vet till exempel att det inte går att ses utomhus mitt på dagen under juli månad. Men det behövs ett varningssystem för att se till att både myndigheter och invånare är medvetna om farorna med värmeböljor och vet vad de kan göra för att minska hälsoriskerna.

Projektet går i korthet ut på att kategorisera och namnge värmeböljor. Varje värmebölja bedöms på en skala från 1 till 3 baserat på hur hög hälsorisken beräknas vara. Därefter går projektgruppen ut med information i sociala medier samt larmar de lokala myndigheterna. De svåraste värmeböljorna får ett eget namn för att underlätta kommunikationen om dem och ytterligare betona hälsofaran. Först ut var värmeböljan Zoe som drabbade Sevilla i slutet av juli 2022 med maxtemperaturer på över 43 grader Celsius.

Sommaren 2022 var projektets huvudfokus att utveckla prognossystemet för att kunna upptäcka värmeböljor i tid och hinna varna medborgarna. Något som inte är helt okomplicerat, berättar José María Martín-Olalla.

– Det är inte som att förutspå stormar där man tydligt kan se hur stormarna utvecklas och förflyttar sig över radarbilder. Det är mycket svårare med värmeböljor. Men med hjälp av meteorologiska data, historiska data och kunskap om Sevillas specifika omständigheter kan vi nu med god säkerhet upptäcka värmeböljor ungefär tre dagar i förväg.

Tre dagars förvarning kan tyckas lite, men det är tillräckligt för att medborgarna ska hinna förbereda sig. Det kan till exempel handla om att ställa in fysiskt ansträngande aktiviteter, planera för ökat vätskeintag eller se till att ha tillgång till svala miljöer. Även staden hinner sätta in åtgärder som att öppna upp luftkonditionerade byggnader för allmänheten, distribuera vatten och skicka ut personal som tittar till stadens äldre och sårbara.

I år, 2023, arbetar projektgruppen med att ta fram en handlingsplan för staden och en lista över specifika åtgärder som medborgarna kan ta del av för varje nivå av värmebölja, berättar José María Martín-Olalla.

– Fokus just nu är på åtgärderna, men vi kommer också fortsätta utveckla kategoriseringen och jobba på att nå ut med informationen till befolkningen – i synnerhet den äldre och sårbara delen.

Parallellt med omedelbara insatser i samband med värmeböljor pågår långsiktiga satsningar. Sevilla stad meddelade i höstas att man kommer plantera 5 000 träd årligen, installera fler offentliga dricksvattenfontäner och satsa på byggnadsmaterial som reflekterar i stället för absorberar värme.

Sevilla är inte den enda staden som rustar mot värmen. Aten har följt Sevillas exempel och kategoriserar numera värmeböljor. Freetown i Sierra Leone lanserade tidigare i år sin första klimathandlingsplan som bland annat syftar till att minska värmens skadeverkningar. Och i bland annat Miami, Santiago, Monterrey och Melbourne har Arsht-Rock nyligen inrättat chief heat officers som ska ansvara för städernas hantering av extrem värme.

I och med att trenden med fler och varmare värme­böljor lär hålla i sig är detta åtgärder vi kommer få se mer av framöver, menar José María Martín-Olalla.

– Det gäller Sevillaprojektet också. Det kallas för pilotprojekt men det ska inte missförstås som att det handlar om några tillfälliga insatser. Oavsett vad vi kallar det för kommer den här typen av åtgärder bara bli mer och mer nödvändiga för att hålla värmen stången.