Proppen ur för solceller

Marie Alpman spanar mot solen och ser flera ljustecken. Samtidigt pekar rapport efter rapport på att omställningen går för långsamt.

Man på stege kontrollerar solceller på villatak

Drygt 55 000 nya solcellsanläggningar byggdes 2022, de flesta på villatak.
Bild: Getty images

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Först pratas det en massa, sedan händer ingenting, och så kommer den nya tekniken snabbare än vad vi räknat med.

Nej, jag tänker inte på AI den här gången, utan på solceller.

Kanske har du själv noterat hur många tak som klätts med blanka paneler den senaste tiden. Förra året slog antalet installationer i Sverige nytt rekord. Drygt 55 000 nya solcellsanläggningar byggdes, de flesta på villatak. I år räknar föreningen Svensk solenergi med att det blir dubbelt så många.

Rusningen efter solpaneler beror så klart på höga elpriser, men också på en osäkerhet om framtiden. Att tillverka sin egen el känns tryggt i oroliga tider.

Mat eller el – eller både och?

Även intresset för att bygga stora solcellsparker ökar. Högst är trycket i Skåne i elområde 4 där elpriset stigit mest. Här har länsstyrelsen sagt nej till flera planerade parker på jordbruksmark med motiveringen att matproduktion är viktigare än elproduktion. Hur den frågan skulle kunna lösas kan du läsa mer här.

Solceller är det förnybara energislag som växer snabbast i världen och prognoserna pekar uppåt.  Enligt en rapport från det internationella energiorganet IEA investeras en miljard dollar om dagen i solceller på tak, på land – och numera även på vatten. Det betyder att världen 2023 för första gången investerar lika mycket i solenergi som i oljeproduktion. Det är en stor förändring jämfört med för tio år sedan, då sex investerade kronor i olja motsvarade en krona i solenergi.

Goda nyheter, javisst. Men man kan också vända på det. År 2023 investerar världen fortfarande lika mycket pengar i oljeproduktion som i solenergi. Och även om solcellerna blir fler i rask takt så bidrar de än så länge bara med knappt två procent av all energi som världen gör av med.

Svårt nå klimatmålen

80 procent kommer fortfarande från fossil olja, gas och kol, och rapport efter rapport visar att utvecklingen går åt fel håll om världen ska klara klimatmålen. Organisationen Climate tracker, som följer länders klimat­arbete, konstaterar att i stället för att minska, så ökar olje- och gas­produktionen i många oljestater. Och trots klimatkris får fossila bränslen stora subventioner.

En studie från Lunds universitet avslöjar att oljejättarna ser plast och andra kemikalier som en räddning när marknaden för bensin och diesel krymper. Till 2050 väntas produktionen av plast fördubblas.

I sin marknadsföring vill oljejättarna gärna ge sken av att de ställer om. En rapport från i höstas visar att fem av de största oljebolagen tillsammans satsar närmare åtta miljarder om året på ”grön” reklam. I praktiken går endast en mindre del, i genomsnitt knappt fem procent, av deras investeringar till klimatvänlig teknik, enligt IEA.

Utfasning av fossila bränslen väntas bli ett hett ämne under nästa klimatmöte, som hålls i Dubai i början av december. Emiratet lär ta chansen att visa upp sig från sin soligaste sida och bussa delegaterna i eldrivna fordon ut i öknen, där världens största solenergipark tar form. Med gassande sol från morgon till kväll är förhållandena idealiska.

Just i Dubai slogs några av de lågprisrekord som satte fart på solcellsutbyggnaden i världen.

Tänk om Dubai även kunde bli platsen där världen enas om att bryta fossilberoendet.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor