Lagrad solenergi blir el

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat ett sätt att långtidslagra energi från solen i en speciell molekyl. Nu visar de också hur den lagrade energin kan användas för att generera el som kan driva små sensorer.

Publicerad

Genom att kombinera en liten termoelektrisk generator med systemet för att lagra solenergi i molekyler har Chalmersforskarna lyckats generera el från den sparade solenergin.
Bild: Chalmers tekniska högskola

Forskning & Framsteg har tidigare berättat om hur Kasper Moth-Poulsen och hans grupp på Chalmers lyckats fånga in och lagra energi från solen på sommaren för att sedan frigöra den som värme på vintern. Det hela bygger på att energin absorberas av en specialdesignad molekyl som övergår i en mer energirik form när den utsätts för solens strålar. Forskningen visar att energin kan lagras kemiskt på det här sättet i upp till 18 år.

Kan driva små uppkopplade enheter

Tillsammans med forskare i Kina har Chalmersgruppen nu tagit tekniken ett steg vidare. I en studie i tidskriften Cell Reports Physical Science visar de hur den fångade solenergin även kan förvandlas till el vid behov. Elen skulle exempelvis kunna driva små uppkopplade enheter som sensorer.

För elgenereringen används en så kallad termoelektriskt generator. Det är en komponent där det bildas en spänning när den ena sidan är varm och den andra är kall. Termoelektriska generatorer används till exempel för att tillverka el från varma rör.

I det här fallet består generatorn av en mycket tunn film som bara är 1 mikrometer.

Kasper Moth-Poulsen.
Bild: Oscar Mattsson

– Den är väldigt tunn, effektiv och kompakt, säger Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.

För att starta elproduktionen får en vätska med molekyler som laddats med solenergi passera över en katalysator. Då frigörs värme som leds till den termoelektriska generatorn.

Än så länge har forskarna bara visat att tekniken fungerar. Innan den kan bli användbar för att exempelvis driva sensorer är det mycket som behöver förbättras, säger Kasper Moth-Poulsen.

– Effektiviteten behöver bli högre och vi behöver bättre sätt att få in värmen i generatorn som i sig också behöver förbättras.

Parallellt jobbar gruppen vidare med det ursprungliga energilagringssystemet med målet att de ska kunna användas för att till exempel värma byggnader.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor