Inte alla med tidig alzheimer tros passa för bromsmedicin
Endast några få procent uppfyller kriterierna för den omtalade svenskutvecklade bromsmedicinen mot alzheimer, enligt ny forskning.
Den svenskutvecklade antikroppen lekanemab, som visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet vid alzheimer med 30 procent – i alla fall om sjukdomen är i ett tidigt stadium, godkändes fullt ut av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tidigare i somras. Snart väntas också svar på om europeiska EMA ska godkänna medicinen.
Nu har dock amerikanska forskare undersökt hur stor andel av dem med Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium, som tros kunna bli hjälpa i praktiken. Enligt den nya studien, som har publicerats i Neurology, handlar det bara om några få procent.
Orsaken till att så få väntas komma i fråga för behandling är att deltagarna i bromsmedicinstudien, som ligger bakom det amerikanska godkännandet, varit friskare än man normalt är som äldre.
I den nya studien användes samma exkluderingskriterier som man gjort i succéstudien. Alla med mycket lågt eller mycket högt BMI sållades bort, liksom de med cancerhistorik, de som haft stroke, samt mindre hjärnblödningar eller hjärnskador. Av 237 undersökta personer med tidiga tecken på sjukdom, var det till sist bara 19 personer, alltså 8 procent, som uppfyllde de hårda kriterierna.
Resultatet var ännu mer nedslående för bromsmedicinen aducanumab, men den medicinen har EMA tidigare sagt nej till och är inte aktuell i Sverige.
Forskarna har inte undersökt hur många procent av de drabbade som skulle kunna komma i fråga för den allra senaste läkemedelskandidaten, bromsmedicinen donanemab.
I Sverige uppskattas omkring 100 000 personer ha alzheimer i ett tidigt stadium.
Forskarna bakom den ny studien menar nu att det behöver göras fler studier där också mindre friska individer ingår, men också studier med större bredd på deltagarnas etnicitet.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer