Hur länge finns en stig kvar?

Svar av Katarina Saltzman, forskare i kulturvård, Göteborgs universitet

Stigar uppstår genom att vi människor, och andra djur, gärna följer i varandras fotspår när vi förflyttar oss genom terrängen. Spåren efter de som gått före visar vägen för oss som kommer efter. En del stigar är mycket gamla och bär på minnen av hur människor i olika tider rört sig i landskapet. På så sätt kan stigen ses som ett vardagligt kulturarv, som vi bevarar genom att fortsätta följa i våra föregångares spår.

Hur mycket och hur ofta behöver man då gå på en stig? Svaret på din fråga är kort och gott att det beror på! Det beror inte minst på var stigen är belägen, i vilket slags terräng. Går den kanske över berg, följer den en rullstensås, slingrar den sig fram i låglänt, fuktig skog? Eller sneddar stigen över en gräsmatta i stan? Hur marken runtomkring brukas har betydelse, liksom vad som växer där. Och finns det djur som använder stigen? I en skog med frodig undervegetation kan en stig som ingen nyttjar bli svår att återfinna inom ett år eller två, på en gräsmatta försvinner spåren snabbt, medan stigar i karga landskap kan vara möjliga att följa även många år efter att någon senast gick där.

En annan spännande fråga är vad vi egentligen menar med att något finns kvar. En stig som inte längre går att urskilja när skogen vuxit igen, eller när landskapet radikalt förändrats, kan fortfarande finnas inpräntad i minnet hos människor som tidigare nyttjat den. Och om stigen finns dokumenterad i ord eller bild kan det bidra till att minnena lever vidare. I någon mening kan man kanske säga att en stig finns kvar så länge någon har minnen av den. Med hjälp av minnesbilder av olika slag kan det ibland också vara möjligt att återfinna och åter börja trampa de gamla stigarna.