Gamla cykloper lockar till tatuering

Publicerad

Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 2/2024.
Bild: Martin Stenmark

När jag såg Marcus Haraldssons foton på målningarna från Serra da Lua i Amazonas kom jag osökt att tänka på Berlin. Figurerna som pryder ”Månberget” påminner nämligen en hel del om den tyska, experimentella rockgruppen Einstürzende Neubautens logotyp – en cyklopfigur som är så snygg att många fans har tatuerat in den. Genom lite efterforskningar lär jag mig att symbolen har oklart ursprung men oftast attribueras till tidiga kulturer i Mexiko, så jag tänker att min association inte är helt långsökt.

Rockgruppen Einstürzende Neubautens logotyp.

I Marcus Haraldssons reportage visar guiden Ilivaldo Luz de Castro upp sin arm, som pryds av en tatuering av en av gestalterna från Serra da Lua. Även den figuren kan tolkas som en cyklop. Platsen är betydelsefull för en våg av arkeologisk forskning som ställer den västerländska historieskrivningen om Amazonas på ända. Många av de berättelser om avancerade samhällen som de första européerna på plats kom hem med har avfärdats som fantasier. Men när arkeologerna på senare år satt spaden i jorden på dessa platser så bekräftar fynden vittnesmålen. Och fynden skriver inte bara om kulturhistorien, utan även regnskogens historia. Det visar sig nämligen att mycket av det som vi i dag betraktar som orörd natur i hög grad formats av dessa samhällens jordbruk.

Den här omvärderingen av Amazonas historia sker inte bara på plats i Brasilien, utan även i Göteborg. En stor del av de föremål som samlats in av europeiska forskare har förstörts – många i Europa under andra världskriget, andra i den brand som drabbade Brasiliens nationalmuseum år 2018. Men i Göteborg finns en stor samling föremål, som nu görs tillgängliga för Amazonas invånare igen genom en så kallad digital repatriering, där ursprungsbefolkningarna garanteras veto över hur deras kulturers artefakter presenteras.

Ett annat område där information samlas och tillgängliggörs digitalt rör den svenska helgonkulten. Forskarna Sara Ellis Nilsson och Terese Zachrisson skriver om databasen ”Mapping saints” som just nu är under uppbyggnad. Den hjälper oss att förstå vilken betydelse helgonen hade för medeltidens svenskar.

God läsning!   

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor