”Vi är finansierade för att ta risker”
I Antropocenlaboratoriet ska humanister och naturvetare jobba med konstnärer och företagare för att utforska hur vi kan leva mer hållbart. ”Vi är i smekmånadsfasen”, säger föreståndaren Henrik Österblom.
Tidigare var Henrik Österblom forskningschef vid Stockholm Resilience Centre. Nu ska han leda det nystartade Antropocenlaboratoriet.
Hur ofta får du förklara vad ordet ”antropocen” betyder?
– Många känner inte till termen men när man berättar vad det är – en epok med en biosfär fullständigt påverkad av mänskliga aktiviteter – så upplever många intuitivt vad det handlar om. Det är en rationell term.
Nu har Kungliga Vetenskapsakademiens antropocenlaboratorium invigts, i närvaro av kronprinsessan Victoria. Hur gick det?
– Det var jättekul. Jag fick se mina nyanställda kollegor briljera inför en full sal med folk från olika vetenskapliga discipliner, från näringslivet och från miljöorganisationer. Invigningen var en bra övning för oss i hur vi kan presentera och kommunicera våra aktiviteter.
Så vad är det ni håller på med?
– Det är de globala ödesfrågorna kopplade till biosfären: Frågor om hur vi ska kunna leva hållbart och rättvist. Vi försöker hitta former för forskare och andra aktörer att mötas. Tanken är att hitta nya konstellationer för att ta oss an frågor som rör människans roll i antropocen och hur vi är sammankopplade med biosfären.
Det är ett stort område – vad ska ni fokusera på?
– Ansatsen är fortfarande ganska bred. Å ena sidan finns det en uppfattning om, och information kring, hur svårt läget är, och det stämmer ju. Det talas mycket om snabbt ökande temperaturer och smältande isar, men det finns också en accelererande vilja att ta hand om samhället och få en bättre relation till biosfären. Vi frågar oss: Är vi på väg in i en hållbarhetsrevolution? Finns det anledning att vara hoppfulla? Vi börjar brett utifrån många olika vetenskapliga perspektiv, och vi har ännu inga tydliga metoder eller filosofier definierade.
Är det otäckt?
– Det är jätteobehagligt. Kungliga Vetenskapsakademien är fantastisk, men också traditionstyngd, så det är modigt att satsa på något som kanske kan upplevas som lite flummigt, eller åtminstone oortodoxt. Vi som jobbar med det här är privilegierade i och med att vi har fast lön. Vi är så att säga finansierade för att ta risker. Det är läskigt, men jag upplever att det blir bättre och mer intressant om man har möjlighet att hålla ut, och bibehålla en öppen, kreativ fas.
Antropocenlaboratoriet
- The Anthropocene Biosphere Laboratory etablerades vid Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, i slutet av 2022 men invigdes först i februari 2024.
- Grundidén är att samla forskare från olika discipliner med en förståelse för människans roll i biosfären.
- Föreståndare för verksamheten är Henrik Österblom, professor vid KVA. Han har en bakgrund inom marinekologi.
- Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har beviljat ett anslag på totalt 60 miljoner kronor till uppbyggnaden av verksamheten under en femårsperiod.
Vad har ni gjort, rent konkret?
– Vi har varit värd för en första workshop kring hoppfullhetstemat och har precis avslutat en workshop om hållbarhetstemat, som vi kallar för en sammanvävd biosfär. Vi är ”up and running” och söker efter formerna för vad som ska komma ut av det. Ska det i första hand bli en bok, vetenskapliga artiklar eller ett konstprojekt? Eller en kombination av dessa format?
Har det uppstått någon kulturkrock mellan olika vetenskapliga fält, eller mellan forskning och konst?
– Kulturkrockar är en del av verksamheten. Om alla skulle förstå varandra från början skulle det inte vara intressant. Vi försöker förstå våra respektive bakgrunder, vilket är tidskrävande, men det har inte uppstått några problem. Vi är i smekmånadsfasen då allt är nytt och spännande.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer