Vi gör saker även när vi inte måste

Att spela musik och skriva en bok. Det är vad jag ser fram emot om jag skulle garanteras ett ovillkorat tillskott i hushållskassan varje månad. När vi frågade övriga i Forskning & Framstegs redaktion om vad de skulle ha gjort mer av om de fick 10 000 kronor i basinkomst per månad så angav påfallande många kreativa och produktiva aktiviteter, vilket är i linje med en del av de studier som gjorts på medborgarlön eller basinkomst. Resultaten talar emot vissa farhågor om att folk bara skulle slå dank eller domedagsscrolla sociala medier om de inte behövde arbeta för sin inkomst. Lägg därtill indignationen över att vissa riskerar att slita i sitt anletes svett medan andra ägnar sig åt dylika latfasoner.

Men som sagt tycks vi människor vara ett hyfsat ambitiöst släkte som gärna hugger i, fixar och donar.

Statsvetaren Simon Birnbaum skriver i F&F om hur AI-utveck­lingen väckt liv i den länge ganska avsomnade idén om basinkomst. När vurmen för basinkomst dykt upp har i alla fall jag mest skymtat den från debattörer som lutar sig vänsterut, men nu kommer propåer från hyper­kapitalistiska IT-entreprenörer som ser hur tekniken kommer göra allt fler lönearbeten överflödiga.

Från att ha varit lekfullt entusiastisk men inte särskilt påläst inför idén om basinkomst, har jag nu fångats av realismen i många av de experiment som pågår i olika delar av världen. Plötsligt känns mer eller mindre omfattande varianter av basinkomst inte så avlägsna – och då gäller det att fundera på vad vi vill att möjligheten till breda utbetalningar utan krav på motprestation ska kunna innebära.

Hösten 2022 avslöjade Forskning & Framstegs Per Snaprud att forskarna bakom en uppmärksammad tankestyrd armprotes mörkat att en av deras patienter nästan dött av komplikationer i form av sepsis. Efter det korrigerade New England Journal of Medicine den artikel där forskningen kring protesen redovisats. Även Chalmers i Göteborg inledde en granskning av fallet. Nu i april 2024 rasslade det till kring forskarna som utvecklat protesen. Det center som de startat läggs ner med omedelbar verkan och en extern granskning av en stor mängd publicerade forskningsartiklar efterlyses.

Vetenskapsjournalistik handlar ofta om framsteg. Men lika viktigt är att peka på de fall där forskare gör sig skyldiga till oegentligheter. Om dessa inte blir belysta riskerar forskningen att tappa både i kvalitet och förtroende.

God läsning!