Politisk styrning större hot än cancelkultur

När utbildningsminister Mats Persson (L) tillträdde 2022 uttryckte han oro för att en cancelkultur breder ut sig på svenska lärosäten. I en debattartikel i Expressen skrev han att den så kallade cancelkulturen ”skapar en andefattig och torftig akademisk miljö” som ”hotar enskilda forskares möjlighet att göra bedömningar utifrån sin kunskap och yrkesskicklighet”.

I januari 2023 fick Universitetskanslerämbetet, UKÄ, i uppdrag att utreda frågan och den 15 maj 2024 presenterade myndigheten sin rapport.

Utredarna har bland annat gjort en enkät med forskare, lärare och doktorander på svenska lärosäten. Den visar att 53 procent anser att den akademiska friheten är hotad. Men oron varierar mellan olika forskningsområden. Av dem som är verksamma inom samhällsvetenskap anser 69 procent att den akademiska friheten är hotad. Nästan lika hög är siffran för humaniora och konst: 65 procent. Inom medicin, teknik och naturvetenskap är det 43–48 procent som ser ett sådant hot.

En särskild utmaning för utredarna har varit själva definitionen av det rapporten ska undersöka:

– Enkätsvaren och rapporten visar att det finns olika uppfattningar om vad akademisk frihet är. Det blir svårt att diskutera något som inte alla har samma syn på, säger utredningens projektledare Caroline Tovatt på UKÄ:s sajt.

Utredningens uppdrag var att undersöka den interna cancelkulturen, men många av de svarande anger två andra hot mot den akademiska friheten: politisk styrning och systemet med forskningsfinansiering.

29 procent av svaren tar upp politisk styrning och påverkan som ett hot mot den akademiska friheten. 28 procent av svaren anger att forskningsfinansieringen är ett sådant hot. 10 procent av svaren nämner intern likriktning och annan normanpassning som ett hot mot den akademiska friheten. 6 procent av svaren tar upp det kritiserade etikprövningssystemet, som nu är under utredning.

En av de fyra fallstudier som har gjorts inom utredningen gäller ett uppmärksammat fall  vid Uppsala universitet 2019 då en lektor i musei- och kulturvetenskap använde n-ordet i en paneldiskussion på masterprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek och museer). Ordet användes i en kontext som gällde klassificering i gamla katalogsystem, men fyra studenter reagerade och kontaktade institutionen, som inledde en utredning om trakasserier.

UKÄ framhåller att konflikter i klassrummet inte bara påverkar arbetsmiljön utan också riskerar att motverka ett öppet samtalsklimat. ”Studenterna har rätt att uttrycka sin kritik men det innebär inte att den alltid är befogad”, skriver rapportförfattarna och konstaterar att ”det är lärosätets ansvar att skydda lärares arbetsmiljö om de blir utsatta av studenter”.

Rapporten slår fast att Sverige generellt har en god akademisk frihet, sett ur ett internationellt perspektiv, men att det finns förutsättningar att göra mer för att stärka denna frihet. Ett sådant område gäller forskarnas och lärarnas vilja och möjlighet att få stöd från ledningen.

– Det finns bland annat en tradition att forskare tränas i att klara sig själva. När den akademiska friheten utmanas så ber de inte om hjälp. Det betyder att lärosätet inte får kännedom om det som händer men också att situationen inte hanteras som den ska, säger utredningens projektledare Caroline Tovatt på UKÄ:s sajt.