Därför kan älgen rödlistas

I Sverige finns en av världens tätaste älgpopulationer med cirka 200 000 djur. Men de senaste drygt tio åren har älgstammen kontinuerligt försvagats.

Älgen har funnits i Sverige sedan inlandsisen försvann och den har jagats lika länge. Hällristningar från bronsåldern visar att hundar användes vid älgjakt, men fångstgropar var troligen den vanligaste metoden. Jakten var så intensiv att älgen var nära att utrotas helt och hållet. Under 1800-talet blev älgen fridlyst i flera omgångar. Särskilda jaktpoliser av­lönades för att skida omkring och bevaka älgbestånden, dag som natt.

I början av 1980-talet var älgstammen tätare än någonsin. Sedan dess har antalet djur åter minskat. Nergången förklaras huvudsakligen av jakt. Särskilt sedan den nya älg­förvaltningen infördes 2012 har älgstammen kontinuerligt försvagats och krympt med cirka en tredjedel. Älgen kan därför bli rödlistad i Sverige.

Inom älgförvaltningen finns en intressekonflikt mellan å ena sidan jägare och å andra sidan skogsbolag och mark­ägare. Älgen tuggar i sig unga tallar, något som orsakar omfattande betesskador. Jägare vill samtidigt ha en stark älgstam för att säkerställa att jakten är hållbar över tid. 2023 valde flera jaktlag att ställa in älgjakten för att skona älgstammen, särskilt i södra Sverige.

Älgens kraftiga populationsnergång har inte ökat inaveln. Tvärtom verkar arten ha behållit det mesta av sin historiska genetiska mångfald, enligt en studie från 2023 publicerad i Communications Biology. Däremot tycks de svenska älgarna bli allt mindre i storlek. Enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, föds både färre och lättare kalvar i takt med att klimatet blivit varmare.

I SVT:s okommenterade naturprogram Den stora älgvandringen får tittarna följa hur vilda älgar vandrar till sommarbetesmarker i Ångermanland. I våras strömmades programmet 9 miljoner gånger, vilket är en ökning med 30 procent. Programmet sänds också i Tyskland.