Glöm inte minnes­psykologins misstag

Publicerad

Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 1/2025.
Bild: Martin Stenmark

Som redaktör lever man allt som oftast i framtiden, särskilt inför ett nytt år då riktningen i tidningen ska tecknas med lite längre penseldrag. Inför 2025 samlade vi på Forskning & Framsteg våra spaningar om det år som just inletts. Till framtidsspaningens natur hör att den är osäker. Det man har att gå på är planer, påbörjade projekt och förhoppningar. Under året hoppas vi få anledning att återkomma till så många av forskningsspaningarna som möjligt. Men lika intressant är ibland att se vilka ansatser som inte landar som önskat – eller hitta fallerade ansatser som lett vidare till något stabilare.

Tony tappade plötsligt minnet

Vår syn på minnet är ett sådant misslyckande som lett till en uppstyrning av forskningsfältet. Precis som framtiden är oviss så är våra minnen ofta opålitliga. Ibland kan de helt försvinna – så som för Tony Wennersten-Gradert, som du möter i Per Snapruds reportage om transitorisk global amnesi. TGA är ett slags minnesförlust som drabbar 300–800 personer i Sverige varje år. Förlusten skapar lidande, men är snabbt övergående. Den är intressant ur ett smalt medicinskt perspektiv. Men den är också en guldgruva för den som vill studera minnet med bredare brännvidd.

Att minnesforskningen går framåt ska vi vara tacksamma över, inte minst efter de tillbakablickar som tre rättsskandaler nyligen gett skäl till.

Psykoanalysen har ställt till det för många

Nyligen intervjuade jag författaren Christian Dahlström. Han har skrivit en välresearchad vidräkning med de psykologiska minnesteorier som lade grunden till rättsskandalerna kring Quick- och Kevin-fallen. Minnesteorierna ingick i en variant av den psykoanalytsika traditionen som även spelade en avgörande roll i utpekandet av Teet Härm och Thomas Allgén efter mordet på Catrine da Costa. Det rättsövergreppet skildrads ingående i SVT:s Det svenska styckmordet som sändes före jul. Både SVT:s dokumentär och Christian Dahlström bok Den enda rätta läran inskärper en sak, som Christian Dahlström sammanfattar med ”bristen på självkorrigerande, vetenskapliga, metoder”. De teorier som gjorde rättsövergreppen möjliga byggde på ett häpnadsväckande ointresse för kunskap baserad på vetenskap.

Du har väl loggat in på fof.se?

Utöver dagliga nyheter, fördjupningar och debatt på fof.se ger vi i år ut 8 nummer av magasinet Forskning & Framsteg. Magasinet finns även som e-tidning i vårt arkiv som sträcker sig många år tillbaka i tiden. Teckna den prenumeration som passar dig bäst här. Om du redan är prenumerant på tidningen: gå till fof.se/skapakonto om du inte redan gjort det.

Som prenumerant får du även förmånliga priser på våra evene­mang. I maj återkommer förra årets succé, En kväll om vetenskap på Södra teatern, där Natur & Kultur delar ut sitt populärvetenskapliga pris. Och i höst återkommer Hjärndagen, vår årliga djupdykning i psykologi och hjärnforskning. Håll utkik efter dessa och andra evenemang och resor på fof.se/evenemang.

God läsning och väl mött!   

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor