Hur onyttiga är levande ljus?
I många hem tänds ofta ljus av stearin eller paraffin. De brinner i timmar och ljusens massa blir till gas som sprids i hemmet. På några år kan det bli många kilo ljus som går upp i rök. Vad bildas för ämnen när stearin och paraffin brinner och var hamnar de? Vädras de ut som gaser eller blir de beläggningar på tak och golv och andra ytor? Hur onyttigt är det för människor och finns det kopplingar till allergi? /Jan-Åke Forsgren, Säter

Jämfört med andra källor till förbränningsutsläpp är hälsoriskerna med levande ljus måttliga.
Bild: Getty images
Svar av Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet
Historiskt är det framför allt brandrisken med levande ljus som uppmärksammats, men det är riktigt att någonstans tar materialet i ljusen vägen. Utsläpp från levande ljus varierar med flera faktorer: vilken ljusmassa som används, kombinationen av egenskaper hos ljusmassa och veke, och kanske allra viktigast: under vilka förhållanden ljuset brinner, till exempel om det finns drag. Man kan vänta sig att utsläppen blir lite större från ljusmassa av låg kvalitet, och tyvärr även från ljusstumpar som smälts ner och återanvänds, eftersom man då har sämre kontroll över massans innehåll.
Stearin eller paraffin?
Stearinljus tillverkas normalt sett av vegetabiliska fetter, slaktavfall eller palmolja. Paraffin å andra sidan är tillverkat av fossil olja. Paraffin, som varken har lukt eller smak, används i många olika ljus, bland annat de flesta värmeljus som säljs på den svenska marknaden. Anledningen till detta är att paraffin är billigare än stearin. Därutöver tillverkas också doftljus, med tillsatser av olika doftämnen som kan vara störande och avge ämnen med toxiska egenskaper.
När ett ljus brinner bildas, liksom vid annan förbränning, kväveoxider, polyaromatiska kolväten (PAH), elementärt kol (EC), benspyren BaP samt luftburna partiklar med storlek under 2,5 mikrometer (PM2.5). Vid dålig förbränning, till exempel om ljuslågan fladdrar på grund av drag, bildas även mycket sot, det vill säga svarta ultrafina partiklar. Alla dessa ämnen har associerats med negativa hälsoeffekter. Men det finns inte några epidemiologiska studier som specifikt knyter ljusanvändning till hälsoeffekter. Rökning, matlagning och uppvärmning med förbränning, särskilt ved eller gas, är andra källor till sådan exponering i bostäder. Höga halter av dessa ämnen i inomhusluften är ett reellt hälsoproblem för framför allt världens fattiga befolkning, som till stor del lagar mat över öppen eld under primitiva förhållanden, vilket kan orsaka kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), samt nedre luftvägsinfektioner hos barn. Även studier av gasspisanvändning som avger kväveoxider visar negativ påverkan på till exempel lungfunktion och astma.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
Sammantaget kan man konstatera att all förbränning, särskilt om den inte sker under optimala förhållanden, genererar ämnen som kan vara ohälsosamma. Tända ljus, särskilt vid dragiga förhållanden, kan därmed bidra till exponering för skadliga ämnen. Doftljus tillför dessutom ytterligare potentiellt ohälsosamma ämnen. Jämfört med andra källor till förbränningsutsläpp är riskerna ändå måttliga. Man får väga de positiva upplevelserna mot om personer besväras.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer